Det är i samband med ett fysiskt nybesök som Victor och patienten beslutar om det kan vara aktuellt att testa den nya metoden. Rehabilitering sker i så fall med hjälp av ett VR-headset där patienten får göra olika rörelseövningar genom att lösa uppgifter i en konstgjord värld. Träningen sker sedan i hemmet, med hjälp av den hemlånade utrustningen, som även mäter hur patientens rörelser utförs. Patienten får tillgång till en webbportal där både patient och fysioterapeut kan följa resultaten. Det finns också möjlighet att träna i vårdcentralens träningsrum om patienten hellre önskar ledd träning med hjälp av glasögonen. Träningsperioden pågår i sex veckor med möjlig förlängning till tolv veckor där uppföljning sker via videobesök en gång i veckan.
– Att göra en produktiv syssla som rehabilitering till något roligt och utmanande, tror jag resulterar i att patienter faktiskt gör sina övningar. De övningar som sker med hjälp av Curest är i sig inte revolutionerade, men det är roligt att göra dem. Tack vare högre följsamhet gör patienterna lite mer varje dag än tidigare och de kan även se sina framsteg, säger Victor Stenberg.
Mätmetoderna blir mycket bättre med Curest
Victor är inte bara imponerad av rehabiliteringsmöjligheterna med hjälp av Curest, utan också den revolutionerade möjligheten det ger till mer exakta mätmetoder när de undersöker patienterna.
– Med Curest går det att mäta proprioception med glasögonen, vilket innebär hur en kroppsdel är positionerad och rör sig. Detta har man inte haft möjlighet att mäta tidigare i klinisk verksamhet. Men med VR-glasögonen kan man mäta och åskådliggöra rörelsekvalitet och följa om en rörelse är hackig eller inte, vilket ger värdefull information för behandlaren, säger Victor Stenberg.
Eftersom mätmetoderna är många och kvalitativa, kommer pilotprojektet följas upp på flera sätt. Kvantitativa data om rörelseomfång, proprioception och rörelsekvalitet kommer följas i portalen och kompletteras med symptomskattningar av huvudvärk, yrsel och illamående. Detsamma gäller Neck Disability Index – NDI – efter sex och tolv veckor. Även användarupplevelsen för patient och behandlare ska utvärderas tillsammans med tidrapportering för processen. Utvärderingen görs tillsammans med innovationshubben.
Vad säger patienterna?
Hans, 61 år, som opererats två gånger för diskbråck i halsryggen beskriver hur träningen numera är som en lek. Han sporras av att tävla mot sig själv och favoriten är en balansövning där han ska föra en kula längs en bana utan att den faller ner. Att han får omedelbar feedback på hur rörelsen utförts, höjer hans motivation och han märker att han tänjer bättre nu än innan.
Lukas, 44 år, med stel nacke och spänningshuvudvärk, tycker det gör mycket för motivationen att kunna följa sina framsteg. Han jämför med annan rehab han gjort tidigare i livet och märker stor skillnad. Han har redan gjort alla nivåer på rörelseövningen ”fånga disken” och klarar äventyrsbanan utan större problem. Han har bättre rörlighet och mindre huvudvärk – och det blir ju lite roligare att göra rehabiliteringsträningen.
Framgångsfaktorer
Att pilotprojektet kom i gång just här på Capio Vårdcentral Orust beror på flera saker. Victor Sandberg är både nyfiken och teknikintresserad och har signalerat intresse inom andra utvecklingsprojekt för digital fysioterapi. Därför kom en fråga från Ali Rezai, Digitaliseringschef på Capio Närsjukvård, om Victor var intresserad av att testa Curest. Victor berömmer även sin chef Johan Ellegård som är duktig på att nätverka och använda sina kontakter internt för att driva utvecklingsprojekt vidare.
Victors främsta motivation är tydliga resultat för patienterna genom god tillgänglighet och kvalitet. Det som hindrar många rehabprocesser är begränsade mätmetoder och att processerna ibland blir långvariga med tråkiga och insatskrävande behandlingar. Han tror också att förbättrade metoder kan höja statusen för fysioterapi.
– Lösningar som Curest kan ta bort problem med att fysioterapeuten har en dålig dag eller ser fel i sin mätning och i stället höja vår yrkesskicklighet. Att ta hjälp av sensorer som kan göra analyser är början på en förändring. Om vi kan samla och analysera rörelsedata från patienter med yrsel, huvudvärk eller illamående kommer vi kunna lära oss mycket mer om hur bland annat nacke, ögon och proprioception samspelar, avslutar Victor Stenberg.
