Hur ter sig sorg och ångest?
– Hur vi människor påverkas av sorg och ångest beror på vilka copingstrategier vi har. Copingstrateiger är det sätt vi hanterar och bemöter känslor och situationer som kan dyka upp i livet, samt försvarsmekanismer som “triggas” i gång både medvetet och omedvetet. Detta kan ibland bli en utmaning eftersom den som är sjuk, kontra ens partner eller annan närstående, kan ha olika copingstrategier och försvarsmekanismer som då krockar med varandra. Exempelvis kanske den som är sjuk förtränger situationen, medan partnern vill inhämta så mycket fakta som möjligt, säger Madelen Rosdahl.
Det finns många olika psykologiska symptom och kroppsliga reaktioner på sorg och ångest. Exempel på detta är nedstämdhet, håglöshet, gråtattacker, ensamhetskänsla, ont i kroppen med mera. Det man många gånger kanske inte tänker på är att sorg och ångest även triggar i gång en stressreaktion hos oss människor, vilket i sin tur ger symptom som exempelvis sömnsvårigheter, spänningar i axlar, huvudvärk, minnessvårigheter, illamående, ont i magen, yrsel och mycket mer.
Sorg och ångest inför döden kan delas in i fyra delar:
- Tiden fram till döden: Hur kommer min sjukdom te sig fram tills min död och vilka symptom kommer jag få? Hur kommer mina fysiska funktioner under tiden att försämras samt när kommer de försvinna? Kommer sjukvården förstå och lyssna på mig och kommer de att ta hand om mina symptom? Hur kommer mina nära och kära må under denna tid?
- Sista tiden innan dödsögonblicket: Hur kommer min sista tid vara innan jag tar mitt sista andetag? Hur kommer jag känna och tänka när jag inte kan kommunicera längre? Kommer jag ha smärtor utan att kunna kommunicera det till omvärlden? Jag kommer orsaka så mycket smärta och sorg för mina kära i denna situation.
- Dödsögonblicket: Hur kommer det kännas när det sista andetaget är taget? Kommer det göra ont? Kommer det kännas som om jag kvävs? Kommer jag vara medveten om vad jag är med om och så vidare.
- Efter dödsögonblicket: Vad händer med mig när jag dött? Kommer det bara vara svart? Kommer jag vara medveten om vad som händer? Finns det en himmel? Blir det ett kärt återseende med mina döda nära och kära? Hur kommer mina nära och kära klara sig både ekonomiskt samt känslomässigt när jag dött?
– Separationsångest ingår även ofta i dödsångesten. Man vill inte separeras från sina nära och kära eller livet självt. Man står inte ut med känslan av att inte få krama sina barn eller partner igen. När man är medveten om att ens livstid är begränsat säger man vartefter “hej då” till upplevelser som man antar kan vara den sista gången. Det kan vara den sista julen eller sista gången man är på landet. Man har sekundära sorger och sörjer att exempelvis inte kunna gå barfota i gräset igen, köra bil, resa utomlands, barnbarnens uppträdanden och skolavslutningar. Ibland kan man bli väldigt arg, ledsen och besviken samt sörja sin bästa vän som slutat höra av sig och “försvunnit” efter sjukdomsutbrottet, säger Madelen Rosdahl.
Vad för typ av känslor kan oro och ångest framkalla?
Skuldkänslor och skam är vanligt. Tankar som ”jag orsakar de människor jag älskar smärta, sorg, oro, ångest och stress” är vanliga. Man tittar tillbaka och går ofta igenom händelser i livet och känner ånger kring varför man gjorde visa saker på ett visst sätt. Kanske känner man att man skulle prioriterat annorlunda. Skuldkänslor samt självförebråelsetankar kan uppstå, som ”varför rökte jag? Jag hade aldrig blivit sjuk om jag inte hade stressat så mycket på jobbet?”
– Som närstående kan skuld och skam komma i form av tankar som ”jag skulle ha tjatat mer på hen så hen gick till läkaren tidigare” eller ”Varför stod jag inte på mig att hen skulle sluta röka eller vara noga med solskyddsfaktor?” Många har ambivalenta tankar och känslor som triggar i gång skuld och skam. Man kanske känner sig trött på situationen samtidigt som man inte vill att den man älskar ska dö. Man vill göra något man mår bra av, men känner dåligt samvete att man själv tränar eller går på middag med vänner, när den man älskar är sjuk, mår dåligt och inte kan delta, säger Madelen Rosdahl.
Fysiska och psykiska förändringar
Under sjukdomstiden är det vanligt att få en identitetskris som i sin tur orsakar sorg och ångest inför döden. Relationen till ens partner, förälder, vänner, barn och barnbarn förändras. På samma sätt som en sjuk sörjer sin förändring, kan närstående hamna i identitetskris och väntesorg. Man sörjer och saknar personen som ännu inte är död men som blivit förändrad fysiskt och/eller psykiskt av en obotlig sjukdom. Till exempel att man inte känner igen sin mamma längre och/eller att man blir förälder åt sin egen förälder. En närstående kan även hamna i identitetskris när ens identitet har stor sammankoppling med den sjuke, man kanske känner sig hel tillsammans med sin partner. Vem blir jag nu när jag är halv?
– När man har väldigt starka känslor, både positiva och negativa, känner människan ofta att det inte finns någon möjlighet att någon annan har eller kommer känna det samma som en själv. Detta förstärker ensamhetskänslan. Ingen känner som jag och därav kan ingen förstå mig, säger Madelen Rosdahl.
Inte ovanligt att båda parter har liknande känslor
Den som är sjuk, oroar sig oftast allra mest för sina nära och kära. De nära och kära oroar sig oftast mest för den sjuke. Det är inte ovanligt att båda parter har liknande känslor som beskrivet ovan, samt går igenom samma oro och ångest inför döden, men att man försöker “skydda” varandra genom att inte prata om det. Man är rädd för att spä på mer oro och ångest eller öppna upp för nya jobbiga tankar som i sin tur skapar ångest. Den som är frisk får ofta känslan av att behöva vara “den starka”. Att få insikt i att man kan vara stark fast man är ledsen, kan också avlasta prestationsångest och i förlängningen mildra viss oro och ångest hos den närstående.
– Det kan till och med vara befriande att gråta tillsammans, samt att man kommer ännu närmare varandra känslomässigt. Vissa närstående får en sådan hög ångest att en viss försvarsmekanism tiggas i gång vilket “stänger av” känslorna eller framkallar negativa känslor för den sjuke. Detta sker som ett omedvetet försök till att inte “gå sönder” när den man älskar kommer dö. Ångest över brist på eller ändrade känslor kan då uppstå, säger Madelen Rosdahl.
Med det sagt betyder det inte att alla har dessa känslor eller att alla tänker på allt ovan samtidigt. Ibland kan vissa delar vara mer eller mindre aktuella, påträngande och smärtsamma och vissa varken oroar sig eller upplever ångest. Det är väldigt individuellt och det är viktigt att komma ihåg att inga tankar och känslor är fel.
Vad kan man få för hjälp?
– Man kan få hjälp att bearbeta känslor, tankar, beteenden och symtom. Få stöttning, hjälp och strategier samt verktyg utefter de coopingstrategier samt försvarsmekanismer som man själv och ens närstående har. Man kan även få hjälp med att reda ut vilka tankar och känslor som kommer och går, vilka symptom de ger samt hur man kan hantera dessa. Ofta kan det vara svårt att få fatt på alla känslor och tankar som ”snurrar” okontrollerat som kaos. Då kan man få hjälp med att separera ut dessa samt se vilka orosmoment man kan ta bort genom att få fakta och information, handlingsplaner, krisplaner och olika åtgärder samt vilka bitar som ligger utöver ens kontroll och behöver bearbetas, avslutar Madelen Rosdahl.
