Osunda ideal

Osunda ideal – en skev måttstock hos våra unga 

Trender går i cykler och har alltid gjort. Men vad händer när ett osunt smalhetsideal kommer tillbaka i en tid där majoriteten av våra unga använder sig av sociala medier – under en period i livet där information är svår att sålla bort? Vi satte oss ner med socionomen och KBT-terapeuten Linda Norelius och undersköterskan samt KBT-terapeuten Mariana Wik på Capios Ätstörningscenter i Varberg för att prata om vad som kan utveckla en ätstörning, vad som händer i kroppen och vad man som förälder kan göra för att skapa en sund inställning kring mat. 

Hitta din närmaste mottagning

Kontakta din mottagning för att boka ett besök.

Hitta din mottagning

Sociala medier och ätstörningsproblematik 

Smalhetsidealet har spridits som en löpeld på sociala medier och det kan vara svårt att värja sig ifrån.

– Många av de vi möter triggas av sociala medier. Vad de möts av för innehåll och svårigheten i att stänga av, även om man vill. De unga vi möter är ju uppvuxna med sociala medier och många relationer sker av att man ständigt måste vara uppkopplad, säger Linda Norelius. 

– Det är väldigt lätt att jämföra sig idag, är man då extra sårbar triggas man mer. Vilket innehåll får mest engagemang? När man mår dåligt är man extra känslig, säger Mariana Wik. 

Vem är jag och vem behöver jag vara för att passa in? Att vara ung idag är inte lätt. Man vill vara en del av ett sammanhang vilket gör att man söker upp och jämför sig med andra, som kanske inte alls ser ut som en själv, men ändå blir en måttstock på en förändring man vill se i sig själv.  

– När man är ung har man viljan att passa in. Förr kunde du lägga ner tidningen, men nu påminns du konstant. Många gånger plockar man fram mobilen när man är lite nedstämd och då går de depressiva spiralerna snabbare, säger Linda Norelius. 

Ju fler personer vi följer med liknande innehåll, desto skevare blir sanningen. Hur stora konton på sociala medier visar upp sig själva, förknippas också med framgång och lycka i många aspekter. 

– Att vara på sociala medier när man mår dåligt förstärker ofta känslan av ensamhet. Här sitter jag, ensam och duger inte. Om man då redan har en ätstörningsproblematik är det nog rätt enkelt att tänka ”bara jag går ner några kilon så kommer jag att duga.” Sen blir det några kilon till och så lite till, säger Mariana Wik. 

Kan vem som helst utveckla en ätstörning?  

En av riskerna att utveckla en ätstörningsproblematik är bantning – att man vill gå ner i vikt. Alla utvecklar dock inte en ätstörning.  

– Det är många komponenter som avgör. Både vad vi har med oss genetiskt, hur det har varit socialt eller andra omgivningsfaktorer. Har det varit en miljö där det har varit mycket fokus på vikt och mat, vad har det funnits för ideal? Allt hänger ihop, säger Linda Norelius.  

– Vissa har en ökad sårbarhet och låg självkänsla. Många får en kick av att gå ner i vikt där även omgivningen förstärker den kicken. Man kanske får höra ”oj, vad smal du har blivit” eller att man kanske ser ett positivt resultat på träningen till en början, fortsätter Mariana Wik.  

Det är helt enkelt väldigt komplext och svårt att veta vem som kan drabbas. Det är ofta inte en enskild sak som avgör om du får en ätstörning utan kräver oftast fler komponenter. 

Vad finns det för tecken på att man själv eller någon i sin närhet har en ätstörning?  

Ett tecken kan vara att man äter mindre och mer hälsosamt eller väljer bort vissa livsmedel. Det kommer smygande och ibland kan man till och med som utomstående tycka att det är bra, att ens barn slutat med socker till exempel.  

– Men efter ett tag ser man att ens barn kanske börjar träna mer, eller får ångest av att inte träna. Kanske tar de avstånd från vännerna, säger att man ätit hos en kompis eller går på toaletten i direkt anslutning till en måltid, säger Linda Norelius. 

– Ett annat tecken kan vara att personen gömmer undan mat, fortsätter Mariana Wik. 

Du ser inte alltid viktnedgången – att någon har blivit smalare. Men sjukdomen finns där ändå och de flesta insjuknar i tonåren. Ätandet skapar också en oerhörd stress hos omgivningen. Man känner sig maktlös och ingen kan ju tvinga någon att äta. Det skapar en frustration och kanske bemöter man det inte på ett sätt som man önskar.  

– Som vän, förälder eller anhörig är det bra att hitta ett lugnt läge att prata med personen som lider av en misstänkt ätstörning. Det är väldigt viktigt att våga fråga – hur tänker du kring detta? Var nyfiken, men inte dömande. Bekräfta att du förstår att det här är jättejobbigt, säger Linda Norelius.  

– De som lider av en ätstörning är ofta känsliga och kan vara lättirriterade. Men i efterhand brukar de vara tacksamma över att någon vågade fråga, fortsätter Mariana Wik. 

Vad kan man göra som förälder för att skapa en sund inställning till vikt och kropp? 

Både Mariana och Linda betonar att det inte är farligt att prata om mat, men däremot om hur vi pratar om kropp och vikt. 

– Om du som förälder säger att du måste gå ner i vikt för att kunna vistas på stranden, visar du ju redan där att du måste se ut på ett visst sätt för att få tillgång till vissa platser. Det kan såklart vara hälsosamt för vissa att gå ner i vikt, men det ligger mycket i hur vi pratar om andra människor och hur vi pratar om oss själva, säger Mariana Wik.   

– Vi måste hjälpa våra barn att visa hur mycket bredare verkligheten är än det som frontas på bild – att allt som visas på sociala medier inte är sant. Vi har ju stora möjligheter att redigera våra bilder själva, och precis som vi pratade om innan kan det bli en sanning om vi konstant möts av det här innehållet, fortsätter Linda Norelius.  

– Som förälder är det också viktigt att man inte skuldbelägger sig själv om ens barn lider av en ätstörning. Du ska finnas där och ge hopp om att det går att få hjälp, avslutar Mariana Wik.  

Hur påverkas kroppen när man äter för lite?  

Det är väldigt mycket som påverkas när man äter för lite – både fysiskt och psykiskt. Hjärnan påverkas och du tappar ditt logiska tänkande samt koncentrationsförmågan. Du blir mer upptagen kring mat och ätande – ritualer skapas och allt kring mat blir tvångsmässigt. Fler saker som påverkas är: 

Hjärtpåverkan.  
Du kan stanna i växten. 
Hormonrubbningar. 
Benskörhet. 
Led- och muskelvärk. 
Håravfall och hudproblem. 
Tandstatus kan bli sämre när du inte får i dig tillräckligt med näring eller om du kräks. 
Mag- och tarmproblem. 
Nedstämdhet och ångest.

Vart kan man vända sig om man själv eller någon i sin närhet lider av en ätstörning?  

Du som är under 18 år 

Om du är under 18 år kan du kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagningen, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ibland behövs en remiss från en vårdcentral för att få hjälp via BUP. 

Hitta en mottagning

Du som är över 18 år 

Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på din vårdcentral, en psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Om du är mellan 20–25 år kan du också vända dig till en ungdomsmottagning. 

Hitta en mottagning

Specialiserad mottagning 

Om du behandlats inom öppenvården och känner att du behöver mer hjälp, kan du be din vårdkontakt att remittera dig till vår ätstörningsklinik Capio Ätstörningscenter Varberg. Vi erbjuder dig tid för bedömningssamtal och studiebesök på enheten inom två veckor, efter att vi mottagit specialistremiss och betalningsförbindelse.

Capio Ätstörningscenter Varberg