Vad är överhettning och värmeslag?
Det som kallas för värmeslag – eller solsting – uppstår när kroppen blir överhettad. Kroppen klarar vanligtvis att hålla normal temperatur (37 °C) även om temperaturen i omgivningen ökar och den viktigaste av kroppens mekanismer för att förhindra överhettning är svettning. Svettning förutsätter att kroppens vätskeförråd är fyllda – när svettningen inte längre räcker till, börjar kroppstemperaturen att stiga och symptom kan uppstå.
Symptom och tecken på överhettning och värmeslag
Vanliga symptom är:
Mer allvarliga symptom är:
- Torr och blossande hud (nästan ingen svettning)
- Minskad urinproduktion och därmed mycket koncentrerad urin
- Svimning
- Slöhet
- Förvirring
- Frekventa kräkningar
- Andfåddhet eller andningssvårigheter
- Nedsatt medvetande
- Kramper
Vid milda symptom kan du behandla dig själv (se nedan). Om de mer allvarliga symptomen uppstår bör du söka vård direkt. Du kan alltid få rådgivning via din vårdcentral, Capio Go eller 1177 om du känner dig osäker.
Vid extrem värme
Extrem värme är farligt för alla, men ibland kan man behöva vara extra uppmärksam på grund av till exempel:
- Ålder: Temperaturregleringen och förmågan att känna törst kan bli sämre när man blir äldre. Små barn har inte alltid utvecklat sin förmåga att svettas.
- Vissa sjukdomstillstånd: Hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demenssjukdom, diabetes och psykisk sjukdom.
- Nedsatt fysisk eller mentalfunktion: Kan påverka förmågan att uppfatta och/eller tillgodose kroppens varningssignaler.
- Viss medicinering: Vätskedrivande läkemedel påverkar kroppens förmåga att kontrollera vätskebalansen.
Vad ska jag göra om jag blir överhettad eller drabbas av värmeslag?
Vid överhettning går symptomen normalt snabbt tillbaka om du dricker ordentligt och svalkar av dig. Vid symptom på värmeslag bör du uppsöka en svalare plats och eventuellt lägga kalla omslag, samtidigt som du tar kontakt med sjukvården. Lägg dig inte i ett badkar eller en bassäng med kallt vatten utan tillsyn eftersom det finns risk att du svimmar.
Det här ska du göra om det är varmt:
- Var uppmärksam på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Försök att ha det så svalt som möjligt – använd gardiner, persienner, markiser och vädra på natten när det är svalt.
- Drick mer. Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol och tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.
- Ät något salt. Till exempel kex, salta nötter eller chips.
- Ta vätskeersättning. Du kan göra din egen vätskeersättning genom att blanda 1 liter vatten, 6 strukna teskedsmått strösocker och ett halvt teskedsmått salt.
- Hitta skugga utomhus. Använd hatt, paraply eller parasoll som skydd mot solen.
- Svalka dig. En sval dusch eller blöta handdukar. Ta ett svalkande bad. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder. Du kan även suga på isbitar, äta glass, använda en klassisk solfjäder eller spraya dig med kallvatten och ha kylklampar i sängen.
- Ta det lugnt. Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
- Var uppmärksam. Varningssignaler är huvudvärk, matthet, illamående och minskade urinmängder.
