Det finns över 400 lymfkörtlar i kroppen. De flesta lymfkörtlarna sitter på halsen, i armhålorna, mellan lungorna och i magen. Lymfsystemet, som är en viktig del av immunförsvaret, skyddar oss mot infektioner.
Vad innebär lymfkörtelcancer?
Lymfsystemet har flera olika uppgifter i kroppen. En av uppgifterna är att de ska försvara kroppen mot infektioner och rensa bort gamla, skadade och främmande celler, som exempelvis röda blodkroppar och tumörceller.
I nätverket av lymfkärl transporteras en vätska som kallas lymfa. Vätskan består av proteiner och en typ av vita blodkroppar. De vita blodkropparna är specialiserade celler som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Det är i lymfkörtlarna som de vita blodkropparna finns och aktiveras.
Varför får man lymfkörtelcancer?
Lymfkörtelcancer kan starta var som helst i lymfsystemet, men oftast börjar sjukdomen i en eller flera lymfkörtlar. Oavsett var i kroppen man får lymfkörtelcancer så är det alltid de vita blodkropparna som har skadats. Det är till stor del okänt varför man får lymfom, men det finns vissa faktorer som ökar risken för lymfkörtelcancer. Exempel på riskfaktorer är till exempel ledgångsreumatism eller någon annan inflammationssjukdom. Det finns även en ökad risk om man har varit utsatt för olika typer av växtbekämpningsmedel, lösningsmedel eller färgämnen.
Symtom vid lymfom
Det allra vanligaste symtomet för lymfkörtelcancer är att man har svullna lymfkörtlar. Om man har svullna körtlar i bröstkorgen eller i magen så kommer det inte att kännas från utsidan. Många upplever inga besvär alls, men det kan ibland ge en känsla av tryck och/eller smärta. Andra symtom kan vara att man känner sig trött, får feber, svettas mycket på natten eller går ner i vikt utan särskild anledning. Om de svullna körtlarna trycker på luftvägarna så kan symtomen på sjukdomen vara att man får hosta eller blir andfådd.
Om man har en eller flera körtlar som är svullna, större än två centimeter i diameter, bör man kontakta vårdcentralen för en medicinsk bedömning. Är man orolig för att man har lymfkörtelcancer kan man även ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta vårdcentralen.
Olika typer av lymfom
De olika typerna av lymfom indelas grovt i Hodgkins lymfom och Non-Hodgkins lymfom, där 90% är Non-Hodgkin. Hodgkins lymfom bedöms möjligen vara en följd av en rubbning i immunförsvaret och kopplad till en virusinfektion. Non-Hodgkins lymfom ses vanligare hos lite äldre personer, har viss ärftlighet eller kan vara sekundär till tidigare cellgiftsbehandling.
Utredningar & undersökningar vid lymfkörtelcancer
Har man svullna lymfkörtlar så kan man få genomgå en noggrann kroppsundersökning. Då undersöker läkaren lymfkörtlar, mage och lungor. Lätt förstorade lymfkörtlar är mycket vanligt fynd vid exempelvis infektion, där storleken i regel återgår till det normala efter några veckor.
Om läkaren vid undersökning hittar avvikande tecken relaterat till hur körtlarna känns och deras storlek går man vidare med en remiss för en fördjupad bedömning i form av ett cellprov på körteln, ibland via vägledning av ultraljud. Provtagningen tar någon minut och känns som ett litet stick. Med ett vävnadsprov kan läkaren göra en fördjupad bedömning och se om man har cancer eller inte. Visar det sig att det finns misstänkta cancerceller på ett cellprov, så tar läkaren ett vävnadsprov för att se vilken typ av cancer det rör sig om. Om det är cancer i en körtel som är lätt att komma åt brukar läkaren ta bort hela lymfkörteln. Operationen tar cirka en timma och utförs under narkos.
Vilka undersökningar som görs beror på vilka symtom och lymfom man har. Oftast lämnas ett blodprov. Man får också genomgå datortomografi och lämna ett benmärgsprov.
Behandling av lymfom
När man har lymfkörtelcancer brukar man behandlas med cellgifter och strålning.
Cellgiftet som kallas cystostatika dödar kroppens celler och cancercellerna är särskilt utsatta eftersom dessa är mycket känsligare än kroppens övriga celler. Cellgifter påverkar celler som delar sig snabbt mer, som cancerceller. I den här artikeln kan du läsa mer om hur viktigt det är med näring och kost för att klara en cancerbehandling.
-585x329.jpg){kind=small}
