Anorexi

Vad är anorexi?

Anorexi (anorexia nervosa) är en ätstörning som innebär att du äter så pass lite att du svälter dig själv. Det finns två typer av anorexi:

• Anorexi då du svälter dig för att gå ner i vikt.
• Anorexi då du svälter dig för att gå ner i vikt, samtidigt som du ibland hetsäter och gör dig av med maten, exempelvis genom att använda laxerande medel eller att genom att kräkas.

Ofta börjar sjukdomen med att du går ned mycket i vikt under en förhållandevis kort tid. Anorexi brukar, till skillnad från andra ätstörningar som exempelvis bulimi, synas på utsidan av kroppen. Ofta är det människor i din omgivning som reagerar först och reaktionerna brukar bli starkare ju mer du går ner i vikt.  Sjukdomen påverkar både kropp och sinne och det är ofta svårt för dig som drabbas av anorexi att förstå omgivningens oro.

När du är sjuk i anorexi är det bland annat vanligt att:

• Du känner dig tjock, fast du är smal.
• Du fokuserar på att minska i vikt.
• Du känner avsky till din egen kropp och en stor rädsla för att gå upp i vikt.
• Du har en förvrängd bild av dig själv och delar inte omgivningens oro för din vikt.
• Du har ett enormt behov av att ha full kontroll på din kropp och din vikt. Din självkänsla är mycket beroende av din kroppsform.
• Du känner dig mycket missnöjd med dig själv.
• Du tränar på ett tvångsmässigt sätt och går på strikta dieter.
• Du utvecklar tvångstankar, ångest, depression, fobier eller självskadebeteenden.

Vad händer i kroppen?

Hur din kropp reagerar och påverkas beror på hur länge du har haft anorexi och hur snabb din viktnedgång varit. Om du har rasat i vikt under en kort period kan det vara mer skadligt än om du gått ner i vikt under en längre period eftersom en mer långsam viktminskning är lättare för kroppen att anpassa sig efter.

När du har anorexi kan din kropp reagera med att:

• Vitaminbrist uppstår.
• Mensen blir oregelbunden.
• Magen krånglar.
• Signalsystemet blir rubbat.

Om du har varit sjuk i anorexi under en längre tid börjar kroppen stänga av viktiga funktioner för att spara på energi. Det är allvarligt och påverkar kroppen på följande sätt:

• Du får lägre blodtryck vilket kan göra att du blir yr och lättare svimmar.
• Din puls och kroppstemperatur sjunker.
• Blodcirkulationen försämras och kan göra så att du fryser, blir kall och blå om både händer och fötter.
• Du kan drabbas av benskörhet, vilket kan leda till att du lättare råkar ut för benbrott.
• Du kan få mer kroppsbehåring. Vanligast är med ett tunt hår i nacken, på armarna och benen. Det kallas lanugohår.
• Ditt hår blir ofta risigt och du kan få torr hy och akne.
• Hjärtat och njurarna kan börja fungera sämre.

Symptom på anorexi

Det kan gå väldigt snabbt att utveckla en ätstörning, men det kan också komma mer smygande under en längre period. Ibland kan det vara svårt att veta om du själv eller någon du känner har anorexi.

Du kan ha anorexi om du känner dig träffad av dessa exempel på symptom:

• Du funderar konstant över vad du ska äta, eller inte ska äta.
• Du är rädd för att gå upp i vikt och känner att du måste hålla igen med vad du äter.
• Du få ofta kommentarer från andra om att du är för smal.
• Du tycker att du är för tjock och det spelar ingen roll vad andra säger.
• Du har ont i magen och har ofta förstoppning.
• Du har svårt att somna och vaknar sällan utvilad.
• Du fryser mycket.
• Du har inte lust att hitta på sådant som du brukade tycka om att göra innan.

Om du känner igen dig i några av de här besvären kan du ha en ätstörning eller vara i riskzonen för att utveckla en ätstörning. Då är det viktigt att du pratar med någon du litar på och att du söker hjälp. Det finns mycket bra hjälp att få och ju tidigare du finner ork och mod att söka hjälp desto bättre är det.

Det kan vara svårt att inse att du behöver hjälp om du har anorexi och ofta är det folk i din omgivning så som familj, vänner, kollegor och skolkamrater som först reagerar på att du minskat för mycket i vikt.

Behandling av anorexi

Du som har anorexi behöver hjälp med att hitta ett sätt att bryta ditt negativa beteende kring mat och att hantera dina känslor. Den behandling du får i första hand är psykoterapi. Ibland kan också antidepressiva läkemedel fungera som komplement i behandlingen.

Egenvård – vad kan jag göra själv?

Ett bra första steg är att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen och hur den behandlas. Genom att göra det kan det ibland kännas lite lättare att söka hjälp.

Om du har anorexi eller någon annan ätstörning kan det också vara bra att:

• Börja prata med andra och få nya perspektiv.
• Våga prata om dina känslor.
• Ta reda på vad kroppen behöver för att må bra. 

Prova igen om hjälpen inte fungerade första gången

Det är mycket som ska falla på plats för att hjälp och behandling ska lyckas. Om du som anorektiker sökt hjälp tidigare men känt att du inte fick det stöd och den hjälp du behövde ska du försöka igen. Det är viktigt att du känner förtroende och tillit till de personer du kommer i kontakt med och det kan ibland kan det ta tid innan det känns helt rätt att ta emot hjälp. Ha tålamod och ge inte upp.

När och var ska jag söka vård?

För att ta reda på om du har anorexi behöver du komma i kontakt med vården. Vi hjälper dig med en utredning för att ta reda på om du har anorexia eller om dina symptom beror på andra kroppsliga sjukdomar.

Du som är under 18 år

Om du är under 18 år kan du kontakta din vårdcentral, ungdomsmottagningen, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ibland behövs en remiss från en vårdcentral för att få hjälp via BUP.

Du som är över 18 år

Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på din vårdcentral, en psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Om du är mellan 20-25 år kan du också vända dig till en ungdomsmottagning.

Specialiserad mottagning

Om du behandlats inom öppenvården och känner att du behöver mer hjälp, kan du be din psykolog att remittera dig till vår ätstörningsklinik Capio Ätstörningscenter Varberg. Vi erbjuder dig tid för bedömningssamtal och studiebesök på enheten inom två veckor, efter att vi mottagit specialistremiss och betalningsförbindelse.