Att vara färgblind innebär att man har svårt att se skillnad mellan olika färger, eller i mer sällsynta fall helt saknar förmågan att se färger. I de flesta fall är tillståndet medfött och det finns ingen behandling som kan återställa färgseendet. Däremot kan det vara bra att utreda ditt eller ditt barns färgseende. Du ska också ta kontakt med din vårdcentral om du upplever att ditt färgseende förändrats.
Ögat uppfattar färger med hjälp av två olika typer av ljuskänsliga celler. De kallas för stavar och tappar. Stavarna är ljuskänsliga och används när du ska se i mörker, medan tapparna gör att du kan se olika färger genom att reagera på ljusets våglängder. Det finns också tre olika sorters tappar, som kan vara känsliga för rött, grönt och blått. De här färgerna kombineras sedan till alla färger vi ser.
När vissa tappar är skadade eller saknas kan med andra ord inte ögat uppfatta vissa färger. Det innebär att du kan ha svårt att skilja på vissa färger, inte ser en viss färg eller inte kan se färger alls. De olika typerna av färgblindhet är:
Den vanligaste typen av färgblindhet, som betyder att du har svårt att skilja på rött och grönt. Du får även svårt att skilja mellan färger som delvis består av rött eller grönt, t.ex. brunt och lila. Orsaken är att de tappar som registrerar röda eller gröna färger saknas eller inte fungerar som de ska.
Den mer ovanliga blå-gula färgblindheten innebär att du har svårt att se skillnad på färger som befinner sig mellan gult och blått på färgskalan. Exempelvis kan det vara svårt att skilja på rosa och gul, eller grön och blå. Orsaken är att tapparna som registrerar blått saknas eller är defekta.
Total färgblindhet, som är mycket ovanligt, betyder att du inte kan uppfatta färger alls utan bara ser gråskalor. Oftast är total färgblindhet ärftlig, men tillståndet kan också uppkomma till följd av skador eller sjukdomar.
Om du upplever att du fått förändrat färgseende, eller tror att ditt barn inte kan se alla färger, kan du kontakta din vårdcentral för en så kallad färgsinnesundersökning.
Undersökningen kan gå till på olika sätt, men går vanligtvis ut på att du får titta på bilder med punkter och fläckar i olika färgnyanser. Om du kan se alla färger bildar de tydliga mönster eller siffror. Är du däremot färgblind ser du inget alls, eller något annat än vad du sett om ditt färgseende fungerat som det ska.
Din läkare kan med hjälp av undersökningen avgöra om du lider at färgblindhet och i så fall även vilka områden av färgseendet som är nedsatta.
Om din färgblindhet är medfödd går den inte att behandla. Många har inga större besvär av sin färgblindhet, men ibland kan den innebära begränsningar. Exempelvis kan det vara svårt att förstå information som är färgkodad, som färger på olika märken och lampor. Därför kan vissa yrken ställa krav på färgseende och det är svårt eller omöjligt att arbeta som t.ex. pilot eller lokförare. Däremot kan du ta körkort.
Även om det är ovanligt kan färgblindhet också orsakas av en skada eller sjukdom. Tillstånd i ögat som grå och grön starr kan påverka färgseendet, liksom diabetes, Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Färgseendet kan också bli sämre med åldern. Om färgblindheten uppstått till följd av sjukdom eller annan orsak kan tillståndet ibland förbättras genom att komma tillrätta med den underliggande orsaken.
Visar 7 mottagningar:
