Monovision är ett sätt att hantera ålderssynthet – det åldrande ögats försämrade förmåga att fokusera på nära håll. Genom ett ingrepp ställs ena ögat in på närseende permanent, medan det andra ögat får fungera som vanligt. Effekten blir att man använder ett öga i taget, och det är därför det kallas monovision.
Ålderssynthet, eller prebyopi, orsakas av att ögats lins förlorar sin elasticitet som en naturlig följd av människans åldrande. Processen brukar påbörjas någon gång efter fyrtio års ålder.
I avslappnat tillstånd är ögats fokus inställt på "oändligheten", och om man vill betrakta ett föremål på nära håll måste linsens välvning förändras för att fokus ska hamna rätt. Ju närmare det betraktade föremålet befinner sig, desto mer måste linsens form justeras.
Justeringen sker genom att vissa ögonmuskler spänns och drar ihop sig. Men i takt med att linsen blir stelare får musklerna allt svårare att ändra linsens form och ställa in fokuseringen på riktigt korta avstånd. Musklerna måste anstränga sig mer, och man blir trött i ögonen. Ögats komfortabla fokusdistans ökar successivt, och vi får fenomenet med en äldre person som håller sin bok eller tidning på armlängds avstånd vid läsning.
Du kan läsa mer om ålderssynthet här.
Monovision är en av de möjliga åtgärder som man kan vidta för att motverka ålderssynthet. Monovision är ett alternativ till multifokala eller progressiva kontaktlinser, där olika delar av linsen hjälper ögat att fokusera på nära håll och långt håll.
Monovision kan åstadkommas på två sätt:
Monovision kan uppnås med kontaktlinser genom en tillpassningsteknik där man använder en lins för avståndsseende på ena ögat och en lins för närseende på andra ögat. Varje människa har i praktiken ett dominant och ett icke-dominant öga, och när vi tittar på långt håll använder vi det dominanta ögat mer än det icke-dominanta. Om vi då placerar en lins för närseende på det icke-dominanta ögat, störs inte vår förmåga att se på långt håll så mycket. Det här är en teknik som kan avbrytas och därför är enkel att prova på.
Monovision kan även åstadkommas genom ett kirurgiskt ingrepp i ögat, antingen genom att ögats lins byts ut mot en konstgjord med god elasticitet, eller genom en ögonlaserbehandling där man ändrar ögonlinsens form och därmed brytningsförmåga.
Linsbyte (RLE) är samma standardingrepp som används vid gråstarr. Även ögonlaserbehandlingen är ett enkelt ingrepp som utförs på en halvtimme, och du har ofta ett förbättrat seende redan dagen efter.
Monovision ger ofta mycket bra resultat, men att förändra sitt seende är förstås ingen liten sak. Oftast har man haft det gamla seendet länge, kanske hela livet, och man upplever det som en självklar del av tillvaron. Det kan ta några veckor att vänja sig vid att ögonen ser olika bra och inte samspelar lika bra som förut. Ett nytt beteende behöver läras in, och man får ge hjärnan lite tid att ställa om.
För att ta reda på hur just du upplever monovision kan det vara en bra idé att testa monovision med hjälp av kontaktlinser innan du bestämmer dig för ett kirurgiskt ingrepp, som normalt sett ger en permanent förändring. Om anpassningen går bra kan ni gå vidare och utföra ingreppet. Om anpassningen är svår kan ni eventuellt välja en monovision som inte är total, vilket innebär att man bara delvis anpassar ögonens förmåga till fokusering.
Visar 10 mottagningar:
