IBS står för irratable bowel syndrome och kallas på läkarspråk för colon irritabile, det vill säga känslig och lättretbar tarm. Det är vanligast att IBS utvecklas nån gång när du är mellan 20 och 40 år, men vem som helst kan få IBS, ung som gammal. IBS går inte att bota med läkemedel eller operation, men besvären kan lindras. För att få diagnosen IBS måste du ha haft besvär i minst tre månader.
IBS är en störning i tarmen som innebär att mag-tarmkanalen inte kan röra sig och arbeta så som den ska. Tarmen är dessutom känsligare än vanligt för att spännas ut, av exempelvis gaser.
Många med IBS har också känslig mage, så kallas dyspepsi. Då brukar du ha ont i den övre delen av magen, snabbt bli mätt och lätt känna dig utspänd om magen. Men du kan ha IBS utan att ha känslig mage, dyspepsi. Du kan också ha känslig mage utan att ha IBS.
IBS utvecklas vanligtvis när du är någonstans mellan 20 och 40 år gammal, men kan utvecklas i alla åldrar. IBS går inte att bota, men kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom.
IBS kan utifrån bajsets konsistens delas in i tre undergrupper:
Det är oklart vad IBS beror på men antagligen är det flera saker som tillsammans orsakar IBS och det är:
Typiska besvär är besvärande smärtor och gasbildningar som förändras efter måltider eller när du gör dina behov. Smärtan kan då antingen förvärras eller lindras. Det är också vanligt att du har diarré, eller är förstoppad eller att du pendlar mellan de två ytterligheterna. Ofta har du med IBS oregelbundna toalettvanor.
För att du ska bli diagnostiserad med IBS så ska du ha haft besvär i mer än tre månader.
Du kan ha ont i magen på olika sätt och på olika ställen. Det är vanligt att du får mer ont efter att du har ätit och det kan göra mycket ont av att det spänner av gaser i tarmen. Du kan också uppleva kraftigt magknip under revbensbågarna eller en diffus och molande värk i hela mag-tarmkanalen.
Vid IBS är det vanligt att konsistensen på bajset växlar mellan att vara hård och lös. Ibland är det som en hård klump som kommer först när du bajsar. Därefter kan det komma diarréliknande bajs. Du kan också ha bara diarré eller bara förstoppning. Ibland kan bajset vara slemmigt.
Vid IBS är det vanligt att bajsa oregelbundet. Ibland kanske du måste bajsa flera gånger om dagen och ibland kan det gå ett par dagar utan att du behöver bajsa överhuvudtaget.
Det är också vanligt att det känns som att du behöver bajsa igen, trots att du precis varit på toaletten. Och ibland kan du få sådan akut diarré att du har bråttom att hinna till toaletten i tid.
Följande tillstånd kan ge symptom som liknar IBS:
Eftersom det inte finns läkemedel eller behandling som botar IBS består behandlingen till stor del av att du själv förstår din sjukdom. En viktig del av det handlar om att ta reda på vilken mat som ger just dig besvär och vad du kan göra för att må bättre.
Det finns även receptfria läkemedel och läkemedel på recept som kan hjälpa till att lindra dina besvär. Vilken typ av läkemedel som är bäst för dig beror på vilket symptom som är mest besvärande. Rådfråga din läkare så kan de hjälpa dig att hitta rätt typ av läkemedel.
Vilka symptom man har skiljer sig åt från person till person. Detsamma gäller vad som hjälper. Du kanske blir bättre av något som inte alls fungerar för någon annan eller tvärt om. Det bästa är att testa sig fram och se vad som fungerar bäst för just dig. Här kommer några olika förslag på vad du kan göra för att lindra dina besvär.
Skriv ner vad du äter och dricker samt hur dina symptom påverkas. På så sätt kan du lättare upptäcka vad som fungerar bra och vad som orsakar besvär.
Många upplever att viss typ av mat eller vissa livsmedel triggar igång besvären. Därför kan det vara en god idé att utesluta mat och dryck som gör dina besvär värre. Det finns inget kostråd som hjälper alla utan du måste själv pröva dig fram till vilken mat som fungerar bra och mindre bra för just dig. Du kan också rådfråga en läkare eller dietist om vad som är bra att äta och vad du helst bör undvika.
Många upplever att det hjälper att äta mindre mängder mat, men oftare. Försök att äta regelbundet under dagen. Planera in mellanmål och försök att äta långsamt och tugga maten noga.
Att äta fiberrik mat och samtidigt dricka mycket vatten är bra om du har förstoppning, men det tar inte bort magont. Om du äter mycket fiberrik mat kan du till och med få mer ont i magen. Prova dig fram hur mycket fibrer just din mage tål.
Om du har mycket problem med diarréer kan du testa att äta probiotika. Det är livsmedel och produkter som innehåller en bakteriekultur, ibland fler. De hjälper till att stärka tarmens bakterieflora. Det finns olika sammansättningar av probiotika men det är inte känt vilket som har bäst effekt.
Försök att få in en vana att bajsa regelbundet. Håll dig inte om du behöver bajsa och ta den tid du behöver när du är på toaletten.
Det finns inga bevis för att fysisk aktivitet minskar symptomen vid IBS. Däremot gör det ofta att du mår bättre generellt.
Eftersom stress och oro kan förvärra symptomen så kan det vara en god idé att göra en lista över de saker som stressar dig. Då får du en översikt och på så sätt blir det enklare att prioritera och minska på det som stressar dig.
Prata med din läkare om du har frågor som rör din IBS och boka tid hos en dietist för att lära dig vad du kan göra för att lindra dina besvär. För många minskar stressen och oron när de lär sig mer om IBS.
Du kan också läsa mer om IBS på Mag- och tarmförbundets webbplats.
Var uppmärksam på naturläkemedel
I en del naturläkemedel finns det ämnen som kan reta tarmen och ge diarré. Det är alltid en god idé att rådfråga personalen om innehållet innan du köper naturläkemedel.
Ta kontakt med din vårdcentral om du tror att du har IBS och speciellt om något av följande stämmer in på dig:
Ta genast kontakt med din vårdcentral eller med en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:
Om det är stängt bör du söka vård på en akutmottagning.
Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt svimmar, känner dig yr, matt eller mycket sjuk.
Visar 111 mottagningar:
