Instabil axel är när axelleden hoppar ur led eller är på väg att hoppa ur led. Behandling sker främst med fysioterapi, men vid utebliven effekt kan operation bli aktuellt.
Instabil axel är när axelleden hoppar ur led eller är på väg att hoppa ur led. Behandling sker främst med fysioterapi, men vid utebliven effekt kan operation bli aktuellt.
Att ha en instabil axel betyder att axelleden lätt hoppar ur sitt läge, eller att det känns som att den är på väg att göra det. Det kan kännas som att axeln "glider ur led", och ibland hoppar den helt ur led. Det kallas luxation medan om den går delvis ur läge kallas det subluxation.
Instabilitet i axelleden uppstår när strukturerna som ger stabilitet åt leden skadas eller försvagas, vilket resulterar i att axeln glider ur sin normala position. Det är vanligast att ledkulan hoppar framåt men kan i ovanligare fall hoppa bakåt. Vid instabilitet utan luxation är det ofta på grund av överrörlighet. Jämte smärttillstånd i axeln är instabilitet det vanligaste axelproblemet.
Vanliga symptom kan vara:
Ofta krävs ett besök på akutmottagning för att få axeln på plats igen.
Alla kan drabbas. Akut axelledsluxation är en vanlig skada. Den drabbar ungefär två procent av befolkningen. Det kan finnas flera orsaker, till exempel:
När axeln blir instabil betyder det ofta att de delar i axeln som håller den på plats – till exempel ledband, ledkapsel (ett slags skyddande hölje runt leden) och broskring (en mjuk kant som håller ledkulan på plats) – har blivit uttänjda eller skadade.
Kontakta fysioterapeut och påbörja träningsprogram. Behandling kan innefatta fysioterapi för att stärka musklerna kring axeln, användning av stödjande bandage eller skenor, och i vissa fall kirurgi för att återställa stabiliteten i leden.
Kontakta din vårdcentral för utredning. För det mesta börjar man med att träffa en fysioterapeut. Då får du övningar som stärker musklerna runt axeln och hjälper till att hålla den på plats. Den här träningen bör pågå i minst tre månader. Om behandling med fysioterapi inte ger tillfredsställande förbättring av besvären kan det bli aktuellt med operation.
Om träningen inte hjälper tillräckligt, eller om axeln fortsätter hoppa ur led, kan man behöva operera. Operationen görs oftast med titthålsteknik (artroskopi), där kirurgen med små verktyg går in och lagar eller stramar upp det som håller axeln på plats. En vanlig operation heter Bankart-operation, där man fäster tillbaka den mjuka kanten (broskringen) i axeln så att ledkulan inte kan glida ur läge.
Vid operation som kan utföras med artroskopisk teknik (titthålsoperation) eller öppen teknik är målsättningen att återskapa anatomin i axelleden. De mjukdelar som slagits loss vid luxationer sätts åter på plats. Man använder sig av metall eller plastskruvar och sytrådar. Kirurgiska åtgärder, som exempelvis artroskopisk Bankart-operation, används vid återkommande instabilitet. Den innebär att broskring, ledkapsel och ledband återfästs till ledpannan med suturankare. Tekniken är ofta titthålsbaserad med kortare rehabiliteringstid och låg komplikationsrisk.
Komplikationer som kan uppstå är få, men det finns alltid en liten risk för sårinfektion.
Efter operation får du i regel en mitella som håller armen intill kroppen i tre veckor. Du får även träffa fysioterapeut för att få övningar som kan hjälpa axeln att läka och bygga upp styrkan. Därefter genomgår du succesiv rörelseträning och uppbyggnad av styrka. Först tre månader efter operation är det lämpligt att töja axeln så rörligheten förbättras. Sjukskrivningstiden varierar beroende på yrke och om det är dominant arm som opererats. De flesta kan återgå till sina vanliga aktiviteter efter rehabilitering, men det kan ta några månader.
Granskad av
Fredrik Isaksson, Verksamhetschef och överläkare, Capio Movement Ortopedi
Senast granskad
2026-02-06
Visar 173 mottagningar: