Mellan ryggkotorna finns diskarna, som är som mjuka kuddar. Diskbråck innebär en utbuktning i en disk. Det kan göra ont och hindra dig från att röra dig normalt. Oftast går diskbråck över av sig själv, men vid allvarligare symptom kan du behöva operation.
Diskbråck är en utbuktning – bråck – i en disk, som finns mellan kotkropparna i ryggraden.
Ett bråck uppstår i en disk som genomgått någon grad av åldersförändring, så att det finns en sprickbildning i diskens kapsel och delar. I denna sprickbildning kan delar av diskens inre kärna komma ut som ett bråck, vilket då ger besvär om det trycker mot nerver och ger inflammation i nervstrukturen.
Ett diskbråck kommer oftast utan att det hänt något specifikt men det kan även uppstå av ett lyft, en ryggvridning eller någon olyckshändelse. Traumatiska diskbråck i ländryggen är väldigt sällsynta och kräver våld av högenergi.
Alla diskbråck gör inte ont, och du kan ha diskbråck utan att du någonsin haft ont i vare sig rygg eller ben.
Ofta kommer symptomen smygande med bara värk i ländryggen, men de kan också komma plötsligt i samband med en aktivitet. Värken kan sedan bli värre och efter några dagar följas av smärta som strålar ner i benet. Bensmärtan blir värre när du sitter ner, men du kan också få ont av tryck mot buken – till exempel vid hosta eller toalettbesök.
Bästa sättet att lindra symptomen är att ligga på rygg med höfter och knän i 90 graders böjning. Förutom smärta kan trycket på nerverna göra att du blir svagare i benmusklerna och/eller tappa känseln i benet, ofta nedanför knät.
För att vara säker på att det är diskbråck görs en magnetkameraundersökning av ländryggen.
De flesta diskbråck läker ut av sig självt utan behandling om du har tålamod och står ut med smärtan tillräckligt länge. Behandlingen består då av smärtstillande och fysioterapi.
Om diskbråcket inte läker inom två månader och du har stora besvär av nervsmärta bör man överväga operation. Behovet av operation avgörs av hur mycket ischiassmärta du har och hur mycket det påverkar känsel och muskelfunktion. I enstaka fall är akut operation nödvändig, till exempel om du inte kan tömma urinblåsan, har nedsatt känsel i underlivet eller svag ändtarmsmuskel.
Syftet med fysioterapi vid diskbråck är att stärka upp musklerna kring det smärtande området och att skapa rörlighet i strama muskler och vävnader.
Vid akuta besvär är det viktigt att hålla dig så aktiv som du kan. Utför vardagliga sysslor som du känner att du klarar av. Aktivitet behöver oftast kombineras med avlastning. En avlastande position kan vara att ligga på rygg med benen vilande på stol eller soffa.
Cirkulationsträning såsom cykling och crosstrainer är bra för nervens och muskulaturens normalisering. Du kan också med hjälp av rörelseövningar få tillbaka normal rörlighet. Du kan inte försämra din rygghälsa genom att vara fysiskt aktiv.
Ta gärna kontakt med en fysioterapeut för att få hjälp med ett träningsprogram som passar just dig.
Operationen sker i narkos, via ett 3-5 cm långt hudsnitt. Diskbråcket lokaliseras och avlägsnas. Operationen tar 30-60 minuter.
Oftast görs operationen polikliniskt, vilket betyder att du får åka hem samma dag. Det beror på hur långt du har att åka och hur du mår.
Precis som i ländryggen finns det diskar mellan kotorna i halsryggen. Åldersförändringar gör att det kan bli sprickbildning och en del av diskens kärna tränger ut som ett bråck.
Med stigande ålder kan det också bildas benpålagringar som minskar utrymmet i rotkanalen, det kallas rotkanalstenos.
Smärtan orsakas av att diskbråcket eller pålagringarna trycker mot nervroten.
Symptomen varierar men oftast får du smärta som strålar ut i axel, skuldra och neråt i armen. Ibland smärtar det ända ut i handen.
Smärta i nacken, domningar och stickningskänsla i handen kan också förekomma.
Behandlingen består till att börja med av smärtstillande och fysioterapi.
Om du inte blir bättre på 2-3 månader och har stora besvär bör man överväga operation.
Så här går operationen till vid diskbråck/rotkanalstenos i halsryggen.
Operationen innebär att man går in till kotpelaren antingen framifrån eller bakifrån. Valet beror på hur man på bästa sätt kommer åt den klämda nerven.
Om man väljer att gå in framifrån, som är vanligast, görs detta via ett snitt, ca 3 - 5cm långt, framtill på halsen. Disken tas bort och efter att nerven har frilagts ersätts disken med en ”kloss”, som förankras med implantat i kotorna.
Om man väljer att gå in bakifrån så görs detta via ett snitt i nacken och syftar också till att frilägga de nerver som ligger i kläm. Detta görs oftast utan behov av implantat (skruvar och eller platta).
Vanligtvis får man åka hem dagen efter operationen.
Granskad av
Konstantinos Pazarlis, Läkare, specialist, Capio Spine Center Stockholm
Senast granskad
2024-03-09
