Vad är adhd?
Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar. Adhd har ingenting med intelligens att göra.
Adhd är en förkortning som står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. På svenska betyder det uppmärksamhets- och överaktivitetsstörning. De främsta utmaningarna för dig med adhd gäller uppmärksamhet, överaktivitet och impulskontroll.
En del personer med adhd kan känna svårigheter inom alla områden, medan vissa kanske mest känner att det är svårt att koncentrera sig eller sitta still. Det är vanligt att barn med adhd har svårt att sitta still och fokusera längre tider. Överaktiva barn, och ungdomar är lätta att lägga märke till och deras svårigheter upptäcks relativt lätt.
Du som främst har problem med fokus och uppmärksamhet kan i stället ha en form av adhd som kallas add. Dina svårigheter är då ofta mindre synliga för omgivningen, vilket kan leda till att det dröjer innan du får en utredning och diagnos. En del får diagnos först i vuxen ålder.
Adhd påverkar din förmåga att koncentrera dig och hur du kan kontrollera och styra ditt beteende. Vissa situationer eller miljöer kan kännas betydligt mer utmanande än andra. Har du adhd är det ofta svårt att behålla fokus på det du ska göra om det är stökigt eller rörigt omkring dig. Eller om uppgift inte känns tillräckligt tydlig och motiverande. En lugn bekant miljö och tydligt utformade uppgifter ger dig med adhd eller add bättre förutsättningar att fokusera och känna ro.
Olika former av adhd
Det finns tre olika former av adhd och man kan ha fler än en form.
- Kombinerad form. Detta är den vanligaste formen av adhd och innebär att du har svårt att behålla din uppmärksamhet och fokusera. Du kan ha svårt att hantera dina impulser och är ofta överaktiv.
- Huvudsakligen ouppmärksam form. Denna form kallas även för add och innebär att du framför allt har svårt att behålla din uppmärksamhet och ditt fokus. Du kan även ha problem med att hantera dina impulser och vara överaktiv.
- Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form. Denna form är den mest ovanliga och innebär att du framförallt är överaktiv och har svårt att hantera dina impulser. Ibland kan du till viss mån även ha svårt att behålla din uppmärksamhet. Denna form förekommer oftast hos förskolebarn.
Symptom
Det finns vissa typiska svårigheter vid adhd och add men det kan variera och skilja sig åt eftersom mycket beror på hur du påverkas av din omgivning och vilka krav som ställs på dig. Det finns inget snabbt test som på rak arm kan tala om för dig om du har adhd eller inte utan oftast behöver du göra en utredning. Om du har eller misstänker att du har adhd eller add kan du känna igen dig i flera av dessa beskrivningar:
- Du har svårt att passa tider.
- Du kan ha svårt att hålla ordning och reda runt omkring dig.
- Du glömmer ofta och tappar bort saker.
- Du skjuter ofta upp det du ska göra tills det är för sent.
- Du har svårt att komma till skott och påbörja saker du ska göra. Du kan också ha svårt att slutföra det du påbörjat.
- Du har många tankar och idéer i huvudet samtidigt.
- Du har svårt att följa långa instruktioner.
Ibland känner du också igen dig i något av följande:
- Du gör oftast saker först och tänker sen.
- Du har ett stort behov av att röra på dig och har svårt att sitta still.
- Du tycker att det är jobbigt att läsa eller skriva.
- Du kan ha svårt att kontrollera ditt humör.
Sömnproblem är också vanligt. Ofta vänder du på dygnets timmar och har svårt att komma till ro och somna på kvällen och att komma upp på morgonen.
Behandling
Både barn och vuxna kan få stor hjälp av läkemedel eftersom det kan minska rastlösheten och impulsiviteten samtidigt som det gör det lättare att behålla koncentrationen och fokus på det man gör.
Vanligast är att man använder så kallade centralstimulerande medel som innehåller ämnet metylfenidat, som till exempel läkemedlen Concerta och Ritalin.
Det finns också läkemedel som innehåller dexamfetamin eller lisdexamfetamin som till exempel Attentin och Elvanse.
Centralstimulerande medel kan användas från 6 års ålder.
Atomoxetin, som finns i läkemedlet Strattera är ett annat verksamt ämne som kan användas vid behandling av adhd. Det är inte ett centralstimulerande medel.
Vad kan jag göra själv?
Om du misstänker att du har adhd eller add är det bra att kontakta vården för att göra en utredning. Om du konstateras ha adhd kan då få påbörja en läkemedelsbehandling och få tillgång till bra hjälpmedel och stöd.
Att få en diagnos kan innebära en stor lättnad eftersom det många gånger förklarar varför du är och fungerar på ett annorlunda sätt än vad samhället anser är normativt. Och även om du inte känner lättnad så kan en diagnos hjälpa dig vidare eftersom du kan få stöd att göra anpassningar i din vardag.
Om du har adhd kan det också vara bra att:
- Utnyttja tekniken till att planera in när du ska göra svåra och tråkiga saker och när du ska ta viktiga pauser. Lägg in påminnelser och ställ larm så blir du påmind både när det är dags att ta tag i något och när du måste avbryta och ta paus. Ett tips är att hitta ett bra påminnelsesystem för räkningar och fakturor.
- Hålla hemmet städat och organiserat. Detta minskar risken för att du ska bli distraherad eller stressad. Det blir ofta lättare att hitta saker och att få rätt saker gjorda.
- Dela upp saker i delmål och mindre uppgifter. Det kan vara en bra idé att skriva checklistor. Genom att dela upp stora uppgifter i mindre känns de inte lika svåra att ta tag i.
- Förklara för din omgivning varför du fungerar på ett annorlunda sätt. Att ofta komma för sent och glömma bort saker kan skapa irritation och upplevas som slarv. Därför kan det vara bra att förklara varför vissa saker är extra utmanande för dig. På så sätt kan det bli lättare för dem att anpassa sig efter dig och enklare för dig att förklara vad du behöver.
- Se dina unika sidor som styrkor. Att ha adhd innebär inte bara att du har svårigheter utan kan exempelvis innebära att du kan ägna timmar åt dina intressen utan att bli trött och uttråkad. Ofta har du mer fantasi och lättare att se kreativa lösningar som inte andra ser. Utnyttja det.
- Lyssna inåt och kör ditt eget race. Genom att du lär dig mer om hur du fungerar kan du också göra de anpassningar som fungerar bäst för dig. Det som fungerar för någon annan behöver inte fungera för dig.
När och var ska jag söka vård?
Om du eller ditt barn har stora problem i vardagen som du misstänker kan bero på adhd är det en god idé att söka hjälp. Du eller ditt barn kan då behöva göra en utredning och kartläggning först för att sedan kunna få det stöd och den hjälp som ni behöver.
Du som är över 18 år
Du som är över 18 år kan du ta kontakt med din vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning för att få en första bedömning.
Du som är under 18 år
Om du är under 18 år kan du antingen vända dig till elevhälsan om du går i skolan, till barn och ungdomspsykiatrin (BUP) eller ta kontakt med din vårdcentral. Du kan också ta kontakt med någon som arbetar på en ungdomsmottagning.
Sök hjälp för ett barn eller ungdom
Om du vill söka hjälp för någon som är under 18 år kan du vända dig till följande ställen:
- Barnavårdscentralen (BVC). Gäller för barn upp till 5 år
- Barnläkarmottagning eller vårdcentral
- Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Det går också att ta kontakt med BUP direkt eller få en remiss från vårdcentralen. Du kan du få en första bedömning av barnet innan en eventuell utredning inleds.
