Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion avtar och mensen upphör. Nivåerna av kvinnliga könshormoner sjunker och kroppen påverkas på flera olika sätt. En del kvinnor upplever besvär med exempelvis värmevallningar, humörsvängningar och torra slemhinnor. Om du inte mår bra finns det hjälp att få.
Klimakteriet kallas ibland också för övergångsåldern och kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år.
Klimakteriet beror på att antalet äggblåsor i äggstockarna börjar ta slut och cellerna runt dem blir allt sämre på att bilda östrogen. Ägglossningarna blir då oregelbundna och i och med det också dina mensblödningar. Du börjar närma dig menopaus, den tid då sista mensen inträffar.
Orsaken till menopaus är att äggstockarnas östrogenproduktion minskat så mycket att livmoderslemhinnan inte längre stimuleras att växa till. Då finns det inte någon slemhinna som behöver stötas ut som en blödning varje månad. Menopaus är alltså lika med ingen mer mens.
Ibland pratas det om förklimakteriet och då menar man åren innan den sista mensen. Det är en period då många kvinnor har en mer eller mindre oregelbunden mens. Just den oregelbundna mensen är alltså ett av de första tecknen på att klimakteriet har börjat.
Det är vanligt att ha oregelbunden mens i tre till fyra år innan den sista mensen, men det kan variera. Ibland kommer din mens mer ofta till en börja för att sedan avta och komma mer sällan. Det är inte ovanligt att det då går tre till fyra månader mellan mensblödningarna. Blödningen kan också bli rikligare och pågå längre. Stora variationer förekommer.
När mensen har uteblivit sex månader är mycket det troligt att menopausen har inträffat. Och efter ett år kan du vara nästan säker på att du inte kommer att få någon mer mensblödning.
I Sverige är genomsnittsåldern 51 år för sista mensen. Men det är vanligt med en variation mellan 40 och 60 år för sista mens. Rökare får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.
Det finns inget test du kan ta för att se om du är i klimakteriet.
Östrogen är ett hormon som påverkar många organ i kroppen. När nivåerna av östrogen minskar i klimakteriet påverkas skelettet, hjärnan, livmodern och slemhinnorna. Det gör att du kan få en mängd olika symptom:
Värmevallningar och svettningar är de besvär som flest människor förknippar med klimakteriet. Vallningar och svettningar beror på att kroppens förmåga att reglera temperaturen kommer i obalans när nivåerna av östrogen minskar. Värmevallningar börjar oftast i höjd med hjärtat och breder sedan ut sig uppåt över halsen, ansiktet, hårfästet och ut i armarna. Ibland sprids känslan över hela kroppen. Du känner dig väldigt varm. Du kan också uppleva att du blir röd i ansiktet, svettas på kroppen, i ansiktet och i hårfästet. En del kvinnor får hjärtklappning och en känsla av ångest när detta händer.
En värmevallning brukar vara i någon minut, men ibland bara några sekunder eller i flera minuter. Det är inte ovanligt att de efterföljs av en så kallad kylvallning och då kan du uppleva en ganska obehaglig känsla av frossa. Värmevallningar är dock vanligare än kylvallningar.
En svettning brukar vanligtvis vara i ett par minuter. Men det kan variera mellan några sekunder och upp till en timma.
Det är inte ovanligt att uppleva att sömnen försämras i klimakteriet. Det blir svårare att somna på kvällen, du vaknar oftare under natten och det är vanligt att värmevallningar och svettningar stör sömnen. Många kvinnor uppger trötthet som ett besvär i klimakteriet. Läs mer om sömnsvårigheter och få tips och råd här
Klimakteriet är på många sätt en påfrestande tid och det är inte ovanligt att känna sig lite vilsen och sårbar. Du kan känna dig irriterad eller nedstämd utan uppenbar anledning. De hormonella förändringar som klimakteriet för med sig gör dig mer ömtålig under en period.
Om du har problem med din sömn på grund av vallningar och svettningar är det vanligt att ditt humör påverkas. Var snäll mot dig själv och acceptera dina känslor. Och tveka inte på att söka hjälp hos vården. Det finns hjälp att få. Du är välkommen till oss på Capio Go.
Kroppens slemhinnor blir tunnare och torrare i klimakteriet. Torra slemhinnor kan göra att det kliar och svider, inte bara i underlivet utan även i ögon, näsa och hals. Tunnare slemhinnor gör dig mer infektionskänslig.
Det är inte ovanligt att det kan göra ont och blöda lite när du har vaginalt samlag. Du kan också bli torrare i munnen och få en torrare hud.
Musklerna kring slidan och urinröret åldras och blir svagare med åren vilket kan medföra att du helt plötsligt läcker lite urin när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Det är relativt vanligt att råka ut för detta för första gången någon gång i klimakteriet. Tunnare slemhinnor i urinröret och urinblåsan kan göra att du också får urinvägsinfektioner lättare än före klimakteriet.
Det är även vanligt att ofta känna sig kissnödig och att ibland kan läcka lite urin när du är kissnödig. Att göra knipövningar regelbundet kan hjälpa.
Hur klimakteriet upplevs är olika från person till person, men de allra flesta upplever någon form av besvär i samband med klimakteriet. Det är bara du själv som kan känna hur mycket dina besvär begränsar och stör din vardag och om du behöver behandling.
Läkemedel som innehåller östrogen lindrar om du har mycket klimakteriebesvär. Det finns i olika former som tabletter, plåster eller gel. Om dina besvär främst är i underlivet kan du behandla dessa lokalt med en salva eller gel.
Är du under 45 år och har haft din sista mens så rekommenderas du faktiskt behandling för att minska risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdom.
Som alltid kan du själv göra en hel del för att påverka hur du mår.
Kontakta oss på Capio om du har ett eller flera av följande besvär:
I ett första steg ska du kontakta din vårdcentral för rådgivning och behandling. Utifrån behov kan du sedan bli hänvisad till specialist.
Visar 110 mottagningar:
