Aktinisk keratos är cellförändringar i hudens yttersta lager och betraktas som ett förstadie till hudcancerformen skivepitelcancer. Aktiniska keratoser uppkommer när huden utsatts för mycket sol genom livet. Därför är det vanligast bland äldre personer. Risken för utveckling av aktinisk keratos till skivepitelcancer är dock låg, men hudförändringarna brukar ändå behandlas.
Orsaken till aktinisk keratos är solljus. Det är sannolikt den totala mängden solljus som huden har utsatts för under livet i kombination med den enskilda individens solkänslighet som till slut ger aktinisk keratos. Det är vanligast att få aktinisk keratos på solexponerade hudområden såsom ansikte, öron, handryggar och på hjässan.
Aktinisk keratos ökar med stigande ålder och är vanligare bland män och bland ljushyade personer.
Aktinisk keratos kan se ut på olika sätt, men oftast är det en rodnad fläck med en fjällig yta. Ibland syns inte fjällningen så tydligt, men det kan ändå kännas strävt eller vasst när man känner med fingertoppen.
Lindriga aktiniska keratoser kan läka ut av sig själva om man inte får mer sol på området.
När aktiniska keratoser börjar visa sig så har huden fått större dos sol under livet än vad den klarar av att läka. Att använda solskydd är då nödvändigt resten av livet.
Genom att minska solexponeringen under livet minskar man också risken för att utveckla aktiniska keratoser. Det bästa sättet att skydda sig är med kläder, hattar och att smörja in sig med en solkräm med hög SPF. Även på molniga dagar under sommarhalvåret är det rekommenderat.
All behandling av aktinisk keratos syftar till att döda hudens skadade celler så att läkning av nya, friska celler kan ske underifrån. Ingen behandling kan därför vara effektiv om man inte får en viss sårbildning och/eller tid med fjällning. Det finns flera behandlingsalternativ och valet av behandling diskuteras tillsammans med din läkare.
Vid enstaka aktiniska keratoser (punktbehandling) lämpar sig så kallad frysbehandling/kryobehandling - behandling med flytande kväve - som även kan kompletteras med föregående kyrettage, att hudförändringen skrapas bort med ett vasst instrument.
Om det är många aktiniska keratoser (områdesbehandling) passar hemmabehandlingskrämer (till exempel 5-flourouracil) eller fotodynamisk terapi (PDT) bäst.
Eftersom solen inte träffar punktvis utan alltid skadar hela ytor, exempelvis hela kinden eller hela pannan, så brukar det finnas fler aktiniska keratoser som lurar under ytan i samma område som man hittar en. Hela området behöver därför ofta behandlas, kombinerat med att punktbehandla de “värsta” aktiniska keratoserna som man ser just nu.
Ofta måste behandlingen upprepas framöver, särskilt efter en ny solskada.
Om den aktiniska keratosen inte försvunnit på cirka tre månader kan det vara dags att söka läkarvård. Om den aktiniska keratosen utvecklas till en knuta eller bula, växer snabbt, blir ömmande, blir sårig och blöder bör du kontakta läkare då det kan vara tecken på utveckling till skivepitelcancer.
Kontakta alltid en vårdcentral eller hudmottagning om du har en hudförändring som vuxit eller förändrats på något sätt.
Granskad av
Docent Mats Berg, Medicinskt ansvarig läkare, Capio Skindoc
Senast granskad
2023-03-20
