Alla barn utvecklas olika, men det finns vissa faser som alla barn går igenom och som är typiska för de flesta barn i en specifik åldersgrupp. Här går vi kortfattat igenom ditt barns utveckling från 0-6 års ålder.
Alla barn utvecklas olika, men det finns vissa faser som alla barn går igenom och som är typiska för de flesta barn i en specifik åldersgrupp. Här går vi kortfattat igenom ditt barns utveckling från 0-6 års ålder.
Under det första året utvecklas barnet snabbare än någon gång senare i livet. Redan vid födseln brukar de flesta barn kunna använda alla de fem sinnena: lukt, smak, känsel, hörsel och syn. Synen är dock det minst utvecklade sinnet och i början ser barn suddigt. Nyfödda barn har ofta så kallade reflexleenden, men vid 5-6 veckors ålder kan många barn även svara med ett leende om du ler. Ungefär vid 2 månaders ålder börjar många barn söka kontakt genom rösten, kroppsspråk och ögonkontakt.
Ett nyfött barn har ett stort huvud i förhållande till kroppen, och det dröjer innan barnet kan balansera huvudet själv. Rörelseförmågan utvecklas först i ansiktet, därefter nacken, armarna, överkroppen och benen. Vid närmare 2 månaders ålder kan många barn lyfta huvudet en kort stund i magläge.
Mellan 2 och 4 månader ökar barnets medvetenhet om den egna kroppen. Barn börjar också att känna igen vissa saker och personer i den här åldern. Även synen förbättras så att barnet kan följa något som rör sig några meter bort.
Efter fyra månader börjar barn att förstå att de är egna människor som har en förmåga att påverka andra människor. I den här åldern undersöker barn gärna sambandet mellan orsak och verkan – till exempel genom att tappa saker med flit. Många barn börjar nu reagera när de hör sitt namn och jollret brukar bli mer varierat.
Vissa barn sitter nu ganska stadigt med stöd. Många börjar även öva på att förflytta sig, till exempel genom att åla eller att rulla från mage till rygg.
Mellan 6 och 8 månaders ålder är det inte ovanligt att barnet kan sitta en stund själv, utan stöd. Vissa barn börjar förflytta sig, det kan till exempel vara genom att åla, hasa på rumpan eller försöka komma upp i krypposition. Vissa barn börjar dock aldrig krypa. Jollret innehåller nu ofta konsonanter, och barnet börjar förstå vissa ord, såsom nej. En del barn börjar känna oro för det okända i den här åldern och kan vara mer trygghetssökande än tidigare.
Innan 10 månaders ålder brukar barn ha börjat använda tummen och pekfingret för att gripa efter saker, istället för hela handen. Vissa barn kryper och en del börjar nu försöka ställa sig upp, till exempel mot en möbel. Ordförståelsen har ökat och ibland kan barn nu säga något enstaka riktigt ord själv, såsom titta eller där. Det är dock vanligt att det tar betydligt längre tid innan ditt barn själv börjar prata.
Mellan 10 och 12 månaders ålder brukar barn kunna förflytta sig själva, på ett eller annat vis. Många kan gå kortare sträckor med hjälp av att hålla någon i handen. Vissa kan även gå utan stöd, men det kan likaväl dröja flera månader till. Barn tenderar att få en starkare vilja under den här perioden och brukar tycka om att härmas och upprepa saker. Många barn pekar nu för att visa vad de vill ha, eller använder gester och miner för att kommunicera. En del har börjat säga enklare ord, men för många kommer det senare.
Det händer mycket under det andra levnadsåret, men utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn.
Någon gång mellan 1 och 2 års ålder börjar de flesta barn att gå och springa på egen hand. Många barn tycker också om att klättra på saker, dra ut lådor och utforska. Ditt barn blir alltmer självständigt i takt med att förmågan att förflytta sig själv ökar.
Förmågan att kommunicera kan se väldigt olika ut, vissa barn pratar en del vid det här laget, medan andra främst gestikulerar och pekar. Det är inte ovanligt att stor frustration uppstår när ditt barn inte kan göra sig förstådd. Många barn upptäcker nu ordet ”nej” och testar det gärna för att visa egen vilja och självständighet.
Ditt barn börjar nu att känna igen sig själv på bild och i spegeln. Även minnet förbättras. Ditt barn kan till exempel komma ihåg var olika saker i hemmet finns eller minnas händelser som ägt rum flera månader tillbaka i tiden.
Mellan 1 och 2 års ålder brukar barn tycka om att vara nära andra barn – ibland leker de tillsammans, men oftast bredvid varandra. Ditt barn brukar nu till viss del kunna förstå och leva sig in i andra personers känslor, men utgår fortfarande mest från sig själv.
Mellan 2 och 3 års ålder brukar språket utvecklas snabbt. Många barn börjar nu sätta ihop ord till korta meningar. Vid 3 års ålder är det inte ovanligt att ditt barn kan sätta samman meningar med runt 6 ord. Barn brukar också förstå mer avancerade uppmaningar och kan nu skillnaden mellan på, i, under och över.
I den här åldern utvecklas också barnets fantasi, samt förmågan att låtsas att saker är något annat än vad de egentligen är. Till exempel att klossar är bilar.
Relationen till jämnåriga barn blir nu viktigare än tidigare, samtidigt som barnets vilja blir starkare. Det är vanligt med konkurrens om leksaker och ord som ”min” och ”mitt” brukar användas flitigt.
Barn mellan 2 och 3 år brukar vilja göra fler saker på egen hand, till exempel klä på sig eller öppna och stänga dörrar. Barnets humör kan växla snabbt och det är inte ovanligt att konflikter uppstår. Även om ditt barn gärna vill visa sig självständigt är behovet av trygghet fortfarande stort. En del barn sover oroligt och kan behöva sova med dig om nätterna.
I den här åldern börjar barn att förstå nummer, antal och tid allt mer. Att förstå vad en timme eller en minut innebär är fortfarande för komplicerat, men barnet tenderar att ha en ganska god bild av vad nu, snart och senare betyder.
Vid 3 års ålder brukar de flesta barn vilja testa sin vilja och lätt bli frustrerade när de inte får som de vill. Men framåt 4 års ålder brukar humöret bli stabilare. Då brukar många barn bättre förstå att andra människor har tankar och känslor.
Hur väl ditt barn talar kan variera mycket, men runt tre år brukar barn lära sig många nya ord snabbt. Treåringen ställer gärna frågor, såsom ”varför?”, ”vem?” eller ”vad?”, och berättar ofta om sina upplevelser. Många barn kan även fantisera ihop och berätta korta sagor.
I den här åldern brukar barn kunna rita huvudfotingar och ett par olika geometriska figurer, såsom fyrkanter. Att lägga enkla pussel kan också vara en rolig aktivitet. Många barn kan namnge ett par olika färger och räkna några föremål. Ditt barn brukar nu också börja förstå om hen är en pojke eller flicka och leka med de egenskaper de kopplar till respektive kön.
I den här åldern kan ditt barn ofta räkna till tio och se att det finns ett visst antal föremål, såsom tre apelsiner i en skål, utan att aktivt räkna dem. Barnet börjar också få en bättre tidsuppfattning och bli duktigare på att namnge färger.
Fyraåringar tenderar att ha stor fantasi och det är inte ovanligt med mörkerrädsla och mardrömmar. Det blir nu lättare för ditt barn att förstå och leva sig in i hur andra människor tänker och ser på saker. Att leka med andra barn och att ha kompisar blir ännu viktigare och många barn tycker om att leka i grupp.
De flesta fyraåringar pratar fullt begripligt. Många använder nu också grammatik på rätt sätt. Trots stor kunskap kring språkregler så tolkas de flesta saker väldigt bokstavligt. Förståelsen för vad som är rätt och fel är ganska stor och att sätta upp regler för hur saker och ting ska göras kan vara viktigt för ditt barn.
I den här åldern brukar ditt barn kunna slå kullerbyttor, trä på pärlor på ett snöre, stå på ett ben en liten stund, gunga själv och klippa efter ett streck.
Fantasin fortsätter att flöda även i 5-6-årsåldern, även om barn nu lättare skiljer på vad som är fantasi och vad som är verklighet. Många barn i den här åldern slutar till exempel att tro på tomten.
I den här åldern utvecklar barn empati. Ditt barn kan nu bättre uttrycka och prata om sina egna känslor såväl som förhålla sig till och leva sig in i andras känslor. Barnet börjar nu ofta förstå att hen inte är världens medelpunkt, vilket både kan kännas omvälvande och svårt. Samtidigt blir ditt barn bättre på att resonera och dra slutsatser.
I sexårsåldern kan ditt barn vanligtvis mellan 10 000 och 15 000 ord. Vissa barn börjar nu att läsa och skriva litegrann. Det mesta tolkas dock fortfarande bokstavligt och barn i den här åldern har därför svårt att förstå överdrifter eller saker som uttrycks slarvigt.
De flesta barn genomgår en växtspurt i den här åldern, vilket kan leda till lite fumligare rörelser under en tid. Många barn kan nu klä på sig själva, hoppa på ett ben, cykla, rita detaljerade bilder och lära sig simma.
Barnavårdscentralen följer barnets utveckling och hälsa från födseln upp till sex års ålder. Genom att träffa barnet regelbundet kan vi tidigt upptäcka om det är något som inte stämmer och erbjuda råd och stöd för åtgärder. Socialstyrelsens nationella basprogram är en grund som alla barn erbjuds, därefter anpassas besöken efter era behov och önskemål. Målsättningen är att ditt barn ska utvecklas, växa och må så bra som möjligt.
| Ålder | Ni träffar | Typ av besök |
| Efter hemkomst från BB | Sjuksköterska | Hembesök |
| 1-3 veckor | Sjuksköterska | Hälsokontroll, utveckling |
| 4 veckor | Sjuksköterska och läkare | Hälsokontroll |
| 6-8 veckor | Sjuksköterska | Hälsokontroll, föräldrasamtal |
| 3 månader | Sjuksköterska | Hälsokontroll, utveckling |
| 4 månader | Sjuksköterska | Hälsokontroll, föräldrasamtal |
| 5 månader | Sjuksköterska | Hälsokontroll, utveckling |
| 6 månader | Sjuksköterska och läkare | Hälsokontroll, utveckling |
| 8 månader | Sjuksköterska | Hälsokontroll, hembesök |
| 10 månader | Sjuksköterska | Hälsokontroll, utveckling |
| 12 månader | Sjuksköterska och läkare | Hälsokontroll, utveckling |
| 18 månader | Sjuksköterska | Hälsokontroll, utveckling |
| 2,5 år | Sjuksköterska | Hälsokontroll |
| 3 år | Sjuksköterska och läkare | Hälsokontroll, utveckling, språkscreening |
| 4 år | Sjuksköterska | Hälsokontroll, syn- och hörseltest |
| 5 år | Sjuksköterska | Hälsokontroll, skolförberedande samtal |
En stor del av arbetet på BVC handlar om att ge råd och stöd till dig som förälder för att stärka dig i din roll. Ställ gärna frågor om allt som rör barn och föräldraskap, så kan din BVC-sjuksköterska ge råd och hitta lösningar tillsammans med dig.
Vid besöken på barnavårdscentralen mäts barnets längd, vikt och huvudomfång. BVC-sjuksköterskan fyller i värdena i barnets hälsobok och håller koll på att barnet följer sin tillväxtkurva. Vid vissa besök får ni träffa en läkare som gör en kroppslig undersökning av barnet. Läkaren lyssnar då på barnets lungor och undersöker bland annat ögonen, höfterna, huvudet, ryggen, huden samt barnets motorik. Barnets syn, hörsel och tal kontrolleras också regelbundet.
På barnavårdscentralen erbjuds ditt barn vaccinationer enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet. Att vaccinera sitt barn är frivilligt, men rekommenderas.
Barnets utveckling följs upp vid majoriteten av besöken, bland annat genom att BVC-sjuksköterskan observerar hur barnet klarar vissa uppgifter. För små barn tittar man bland annat på om barnet följer saker med blicken, lyfter huvudet, vänder sig, kan sitta upp och hur barnet jollrar. När barnet är lite äldre lyssnar BVC-sjuksköterskan på barnets tal och kan ge små uppgifter som att rita en gubbe eller bygga med klossar.
Under barnets första år är besöken på BVC ganska täta, för att sedan glesas ut. Det är inte ovanligt att frågor uppstår mellan besöken. Tveka inte att kontakta din BVC om du behöver råd. Det kan handla om motorik, amning, sömn, språk eller annat som rör ditt barns hälsa och utveckling.
Visar 82 mottagningar:
