Prostatan sitter på ett ställe i kroppen som man inte så ofta tänker på, utan långt ner i lilla bäckenet precis under urinblåsan. På svenska kallas prostata för blåshalskörteln, där urinröret går rakt igenom prostatan. Prostatan växer med åldern, då blir det trängre för vissa män i urinröret där de kan få vattenkastningsbesvär. Man kommer då till en urolog på grund av den godartade prostatafunktionen.
– Prostatan har som funktion att producera en del av sädesvätskan för reproduktion. Den producerar inga hormoner eller har någon annan funktion, men när man behandlar prostatan för cancer så händer massa saker – det påverkar potensen och kontinensen. Men både potensen och kontinensen är inte en del av prostatan egentligen, utan det beror på att den sitter väldigt nära nerverna som styr potensen och bäckenbotten som håller tätt till exempel, säger Martin Bergman.
Eftersom väldigt få män under 50 år får prostatacancer, och få män över 50 år blir föräldrar, finns det en möjlighet att operera bort prostatan för att ta bort risken att få prostatacancer? Martin Bergman förklarar.
– Det är en bra idé i teorin. Om man skulle göra det på alla män skulle det ses som en överbehandling av en sjukdom och det skulle bli både kostsamt och till en hel del lidande samt negativa biverkningar av operationen. Vi vill i stället hitta de män som har en farlig prostatacancer, säger Martin Bergman.
Ungefär 10 000 män får årligen prostatacancer
Ålder är den viktigaste risken för prostatacancer, men det finns också en ärftlig komponent. Har man nära manliga släktingar – till exempel en bror, far eller en son som har prostatacancer – så ska man testa sig tidigare och även oftare.
– Vi rekommenderar att testa sig från 45 år om man har en nära släkting som antingen haft eller har prostatacancer. Hur ofta man ska testa sig beror på vad man har för PSA-värde. Ett PSA-prov är ett blodprov som vi fokuserar på nu i november. Då kan du gå och ta ett blodprov och sedan träffa en läkare för att gå igenom dina värden. Nästa prov du tar kan vara om 5 år om det är ett lågt värde, eller om 1 år om det är ett högt värde, säger Martin Bergman.
PSA-prov
PSA står för prostataspecifikt antigen, vilket betyder att det kommer från prostatan. Skulle du ta ett PSA-prov på en person med livmoder så skulle värdet vara 0. Skulle du ta provet på en man som opererat bort sin prostata skulle värdet också visa 0.
– Du får sedan ett värde på ett organspecifikt prov. Som jag sa tidigare så växer prostatan med åren och då stiger även PSA-värdet. Det är alltså inte helt enkelt att tolka ett PSA-värde, därför behöver man gå till en läkare för att få rätt tolkning, säger Martin Bergman.
Om du får tillbaka ditt PSA-prov och det visar på ett högt värde så får man komma till en urolog. Då kommer man gå igenom om det finns ett ärftligt sammanhang, hur stor prostatan är och går ofta vidare för att göra en magnetkameraundersökning. Hittar man något på en magnetkameraundersökning tar man sedan vävnadsprov från prostatan för att ta reda på om det finns någon cancer eller inte.
– Vi har fram tills för ett par år sedan stuckit nålar i prostatan med lokalbedövning, vilket vi har gjort via tarmen. Nu har vi gått över till att sticka via huden i stället för att minska risken för en av de jobbiga biverkningarna med diagnostiken, vilket är att man för in bakterier i kroppen och riskerar att få en blodförgiftning i samband med provtagningen, säger Martin Bergman.
Stockholm3 testet
Martin menar att man har blivit bättre på att inte överbehandla, mycket tack vare magnetkameran och andra prover så som Stockholm3 testet. Men även eftersom man följer algoritmerna för det som är bestämts för hur man ska utreda och följa de män som har risk för att få prostatacancer.
– Stockholm3 testet är ett annat blodprov som finns tillgängligt i vissa regioner och är lite vassare än ett vanligt PSA-prov, på det sättet att man inte har lika stor risk för överdiagnostisering, säger Martin Bergman.
Är vården jämlik i Sverige?
Vad man har kunnat se så spelar genetiken större roll än din livsstil när det kommer till prostatacancer. Man har tittat på många faktorer – om det är bra med många utlösningar, om det är bra att äta saker med fytoöstrogen i sig eller om till exempel alkoholen spelar roll.
– Vissa studier visar att livsstilsfaktorer är farliga och andra visar att det inte är det. Det går inte att peka på någon enskild riskfaktor eller vad man skulle kunna göra själv för at minska risken. Det du kan göra är att gå och lämna ett PSA-prov eller andra blodprover som vi kan tillgå, säger Martin Bergman.
Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. Där finns mammografiscreening som kvinnor blir kallade till, men det finns idag ingen screening för prostatacancer på samma sätt.
– Det är lite varför jag sitter här idag och pratar om PSA-testning. Hade vi haft en allmän screening kanske vi inte hade behövt prata så mycket om att gå och testa sig. Anledningen till att vi inte har en allmän screening är för att Socialstyrelsen utredde detta 2018 och då sa man att det finns vetenskapliga belägg på att vi kan minska dödligheten i prostatacancer i Sverige genom att införa en allmän screening, men det kommer med negativa sidor så som överdiagnostik och onödig provtagning. Alltså att de säkra positiva sidorna inte väger upp de säkra negativa sidorna, säger Martin Bergman.
Även om Socialstyrelsen sa nej till allmän screening av prostatacancer, så öppnades i stället en dörr för regionerna. Till exempel i region Stockholm som har börjat en organiserad prostatacancertestning för 50-åringar. Det betyder att om du bor i Stockholm och är 50 år så kommer du bli inbjuden till screeningtestning.
– Screeningtesten heter OPT och finns också i Västra Götaland och i Skåne. Man har även kommit långt i Värmland. Det finns alltså flera fina initiativ, men vi har ännu inte något på nationell nivå vilket jag tycker att man borde ha, säger Martin Bergman.
Att det inte finns någon screening för prostatacancer på nationell nivå, och att det skiljer sig även beroende på vilken region du bor i, är frågan rätt enkel – är det verkligen en jämlik vård?
– Enligt lag ska det vara en jämlik vård, men eftersom det inte finns en nationell screening och att OPT enbart finns i vissa regioner, skulle inte jag säga att vården är jämlik idag, säger Martin Bergman.
Konstaterad prostatacancer – vad är nästa steg?
– Vi erbjuder då en botande behandling. Det kan till exempel vara en titthålsoperation där man opererar bort prostatan och syr ihop urinblåsan med urinröret. Det finns också botande strålbehandling som onkologer gör på sjukhusen. Då gör man en yttre strålbehandling och strålar bort cancern. Båda av dessa botande behandlingar har biverkningar på omkringliggande vävnad. Strålbehandling kan påverka tarmen och blåsbotten lite grann, och med kirurgin finns risken att man skadar de fina potensnerverna och även möjligheten att hålla tätt. Men här drabbas ju inte alla patienter av biverkningar, det finns många män som fortsätter vara sexuellt aktiva och där det inte häller läcker någon urin. Allt beror på vart tumören sitter någonstans, hur stor den är och vad vi har för möjlighet till behandling, säger Martin Bergman.
Av de män som drabbas i ålder 65–70 år är det 60–70% som har ett fungerande sexliv efteråt. Även urinläckage är ovanligt.
Vad finns det för symptom?
– Symptom från prostatan är oftast kopplat till den godartade prostataförstoringen. Vattenkastningsbesvär till exempel och är inte kopplat till cancer. Men det är ju bra eftersom man oftast kommer i kontakt med en urolog som också tänker på prostatacancer. Det finns alltså inga tydliga symptom, utan det är oftast symptomfria män som vi vill testa, avslutar Martin Bergman.
Här kan du se inslaget i Nyhetsmorgon: Läkaren: Så många män får prostatacancer (tv4play.se)
