Långvarig smärta
Omkring 2 miljoner svenskar lider idag av långvarig smärta. Många känner sig missförstådda, eftersom smärta oftast inte kan bevisas. Det börjar som något påtagligt och sedan har man kvar det under en lång period.
– Hjärnan behöver energi för att ta hand om smärta. Det som hänt i Bryssel fick mig att tänka på en patient som jag vet kommer ha mer ont av det här. Hon blir väldigt stressad av det som händer i omvärlden, men hon vet om att det händer. Hon är inte annorlunda på något sätt, utan kommer helt enkelt ha mer ont när hon ser på nyheterna. Hjärnan är otroligt komplex, men när vi inte riktigt förstår så tycker vi det är konstigt. Det är därför jag och många av mina kollegor finns här för att hjälpa till, säger Karsten Ahlbeck.
Det finns hjälp att få, om man får rätt hjälp. De stora utmaningarna för de som är specialiserade inom det här området är att få människor att förstå att man kan ha ont, utan att det syns. Och att det finns något att göra åt det.
– Många vill ha ett piller eller något som går väldigt snabbt. Men den absolut bästa behandlingen för långvarig smärta är aktivitet, både mentalt och ganska hård fysisk aktivitet. Ofta får man höra att man inte ska göra saker om det gör ont, men det är nog tvärtom. Man ska göra saker trots att det gör ont, fortsätter Karsten Ahlbeck.
Det är en svår balansgång, men oftast ska man se till att vara färdigutredd och hittar man inget nytt så kan man faktiskt vila i det och göra det som hjärnan skriker efter – ha kontakt med resten av kroppen.
Studier visar på att inaktivitet gör att du får ondare
Karsten menar att studier visar på att om vi skulle ligga ner i en soffa eller i en säng i sex veckor och inte rör på oss, skulle vi ha jätteont när vi kliver upp. Detta eftersom kroppen och hjärnan inte får den input som man behöver. Vi behöver göra saker för att inte få ont.
– Vi har ett system som skickar in smärtsignaler i hjärnan. Där måste man veta om det är en nervsmärta eller muskel- eller ledsmärta. Sen ska hjärnan processa detta, där hjärnan redan har otroligt mycket annat att processa. När hjärnan får för mycket att göra så måste den prioritera. Hjärnan kommer då inte prioritera bort smärtan, utan prioriterar bort andra funktioner. Därför känner många med långvarig smärta att de har svårt med att koncentrera sig, lätt att glömma saker, minskad sexlust, svårt att sova, lättare att tappa humöret och lättare att bli ledsna, säger Karsten Ahlbeck.
Detta är en biologisk prioritering hjärnan gör. Man håller inte på att bli tokig utan hjärnan spelar en ett spratt och det måste man undervisa både vårdgivare och patienter.
– Det finns något som jag kallar för smärtfilter och det är något som drivs primärt av ämnet som heter noradrenalin. Detta ämne vill man höja, och ibland kan man höja det med läkemedel – vilket är ett sorts antidepressiva – men då får man det som smärtlindring och inte för att bli gladare. Det absolut bästa för att höja det här ämnet är dock fysisk aktivitet. Det finns hur många studier som helst som visar på detta, säger Karsten Ahlbeck.
Karsten avslutar med att berätta om en patient han träffade förra veckan som sa att träning är bra för allt. Han hade aldrig tränat innan, men nu mådde han mycket bättre och gjorde mycket mer.
– Det finns helt enkelt saker att göra och framför allt hjälp att få, avslutar Karsten Ahlbeck.
