Dag Salaj, Äldrevårdsöverläkare i Region Örebro län, var verksam som MAL, medicinskt ansvarig läkare, för Capio SÄBO under tre och ett halvt år. En anställning som till stor del präglades av den utdragna coronapandemin.
– Jag fick kontakt med Peter Strang, medförfattare till artikeln, under coronapandemin. Under den perioden diskuterade vi ofta förhållandena ute på SÄBO, särskilt boende för äldre. När pandemin hade lagt sig kände jag ett stort behov av att vetenskapligt beskriva en del fakta kring SÄBO-vården. Där och då tändes den första gnistan som senare ledde fram till den publicerade artikeln, säger Dag Salaj.
Efter att Dag Salaj slutat på Capio och i stället tagit anställning på Region Örebro län påbörjades arbetet med artikeln ”Nursing Home Residents With Dementia at End of Life: Emergency Department Visits, Hospitalizations, and Acute Hospital Deaths”. Studien är gjord i samarbete med Peter Strang, professor emeritus i Palliativ medicin, och Torbjörn Schultz, tidigare chef inom Region Stockholm. Studien söker genom analys av statistik undersöka vården för de boende utifrån olika parametrar.
– Artikeln söker i siffror beskriva en viktig kvalitetsaspekt av vården på SÄBO. Kortfattat kan man säga att texten handlar om hur patienter på SÄBO får vård i livets slutskede. Genom studien har vi undersökt hur ofta patienter med och utan kognitiv svikt besöker akutmottagningen, blir inlagda på sjukhus samt dör på sjukhus kontra hemma (SÄBO), säger Dag.
Hur genomfördes studien?
–Studien utgår från statistik från VAL-databasen, en databas där all regionens vård registreras. De utfall vi undersökte var: ”besök på akutmottagning den sista månaden i livet”, ”inläggningar på akutsjukhus den sista månaden i livet” samt ”dödsplats på sjukhus eller i hemmet”. Studien ägnade särskilt fokus åt patienter som är demensdrabbade, säger Dag.
– I databasen kunde vi även få fram vilka som bodde på SÄBO, deras kön, ålder, om de var multisjuka, om de hade risk för skörhet samt sannolikheter för att skickas in akut och avlida på sjukhus. De siffror vi fick fram har vi därefter analyserat i en så kallad regressionsmodell, säger Dag.
Har ni stött på några utmaningar under arbetet?
–Det har funnits vissa utmaningar i de analysmodeller som vi har valt, vilket har inneburit att vi har fått arbeta igenom materialet i omgångar. Det har gjort att vi också har fått ompröva en del siffror. Vår uppfattning är dock att materialet har blivit mycket bättre tack vare just de utmaningarna, säger Dag.
Vad kom ni fram till?
–Vi såg att förekomst av demenssjukdom hos SÄBO-patienter var förknippat med högre sannolikhet för besök på akutmottagning samt högre risk för inläggningar. Vi kunde däremot inte med statistisk säkerhet säkerställa att dessa patienter i högre utsträckning avled på sjukhuset. Det visade sig dock att patienter som var män, patienter i lägre åldersgrupper samt patienter med multisjuklighet och/eller ökad risk för skörhet, oberoende av övriga faktorer och oberoende av demenssjukdom eller ej, hade högre sannolikhet för besök på akutmottagning, inläggning samt att avlida utanför SÄBO. Av dessa uppvisade patienter med multisjuklighet och risk för skörhet, det absolut starkaste sambandet för att någon av de tre situationerna skulle uppstå, säger Dag.
Varför är det viktigt med den här typen av studie?
–Rent statistiskt så är de boende på SÄBO inne på sina sista 1,5 år av livet. Vi som arbetar med patientgruppen ser att det kan vara ett misslyckande när patienten dör på sjukhuset i stället i patientens hem (SÄBO). Den största anledningen till att det är ett misslyckande är för att vi vet, från Palliativregistret, att man får ett mycket bättre omhändertagande om man är kvar på SÄBO än på sjukhuset. Att då få ett underlag på att det finns en ojämlikhet i vården beroende på sjukdomsbild kan förhoppningsvis leda till förbättring, säger Dag.
– Studien är även viktig för att den öppnar för ytterligare frågor. En fråga som är kvar hos mig är ”varför klarar vi inte av att vårda de här patienterna på plats när de befinner sig i den här fasen av livet?” Det ska så klart inte vara så att man håller kvar patienterna till varje pris, ibland behöver de verkligen akutsjukhusets resurser, men vi borde kunna bli bättre på att hålla koll på förloppet och ingripa innan det blir akut. Bättre kommunikation inom teamet, högre kompetens, bättre dialog med närstående, är delar i arbetet som kan leda till förbättring och en mer jämlik vård, säger Dag.
Samskapande forskning mellan tre vårdgivare
Vad är Capios del i studien?
–Capio har finansierat forskningsprojektet genom ersättning för Torbjörn och Peters tid. Region Örebro län står för mina kostnader och Region Stockholm har bidragit med data som vi behövde i projektet. Det är ett fantastiskt exempel på samskapande forskning mellan samtliga tre vårdgivare, säger Dag.
Finns det någon koppling mellan er artikel och Capio projektet från Tråd till mantel?
–Den gemensamma nämnaren kan man säga är att projektet ”Från tråd till mantel” tar sitt ursprung i de problem som vi känner till på SÄBO, medan vår studie i sin tur bekräftar och tydliggör problemen som de söker att förbättra. Studien hjälper oss också att ta fram en analytisk modell som man kan använda för att, i framtiden, analysera vården på projektboendena, säger Dag.
Vilka planer har ni för framtida forskning?
–Vi fortsätter att forska vidare på ämnet. Nästa artikel som vi arbetar med handlar om kostnaden för vården på SÄBO och då specifikt vad kostar den sista tiden i livet samt vad kostar vården oavsett om patienten är i slutet av livet eller inte, säger Dag.
Ni har vunnit priset “Best European Article 2023” på EPA, kan du berätta vad det innebär?
–Formellt är det en summa pengar, om 1000 euro, som täcker kongressdeltagandet och lite av resan. För oss författare till artikeln så är det viktigaste att vi blir uppmärksammade. Det känns väldigt hedrande och ett viktigt erkännande av den modell som Peter och Torbjörn arbetat mycket med. På ett personligt plan så är detta den första vetenskapliga artikeln som jag har skrivit och att då få ett pris känns väldigt roligt, säger Dag.
Texten är skriven av Eric Bornestav, Digital kommunikatör på Äldre och mobil vård.
