Ange ditt sökord

Förhållandet mellan ASAT och ALAT kan hjälpa till att avgöra huruvida alkoholmissbruk har varit en orsak till leverskadan. Foto: Shutterstock

Förhållandet mellan ASAT och ALAT kan hjälpa till att avgöra huruvida alkoholmissbruk har varit en orsak till leverskadan. Foto: Shutterstock

ALAT och ASAT – vad betyder blodproven?

Ett prov på alaninaminotransferas (ALAT) respektive aspartataminotransferas (ASAT) mäter mängden av dessa enzym i blodet.

ASAT finns normalt i röda blodkroppar, lever, hjärta, muskelvävnader, bukspottkörtel och njurar.

ALAT finns i leverceller och i liten mängd i blodet. Till skillnad från ASAT finns ALAT mestadels i cytoplasman hos leverceller, så därför kan värdet bli lägre vid leverskada än vid provtagning av ASAT. 

Virushepatit orsakar mycket höga ALAT-värden. Mängden ALAT i blodet halveras på 36 timmar. 

ALAT-testet 

ALAT-testet kan göras samtidigt som ett test för aspartataminotransferas (ASAT). 

Förhållandet mellan ASAT och ALAT kan hjälpa till att avgöra om levern eller något annat organ har skadats samt huruvida alkoholmissbruk har varit en orsak till leverskadan. 

Varför behöver man analysera provet? 

ALAT-testet görs för att kontrollera leverns tillstånd och om den har skadats. Med hjälp av testet är det möjligt att identifiera leversjukdomar, speciellt hepatit och cirros orsakade av alkohol, droger eller virus. Leversjukdomar kan ge symtom som smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar och ibland gulsot. Testet kan också göras för att kontrollera om behandling av leversjukdom är framgångsrik. 

Andra syften kan vara att ta reda på om gulsot orsakades av en blodsjukdom eller leversjukdom eller hålla koll på effekterna av kolesterolsänkande läkemedel och andra läkemedel som kan skada levern. Om du har ett högt värde kan det bero på: 

  • leverskada av sjukdomar som hepatit eller cirros. 
  • blyförgiftning. 
  • exponering för koltetraklorid. 
  • sönderfall av en tumör (nekros). 
  • många läkemedel, såsom stainer, antibiotika, kemoterapi, aspirin, narkotika och barbiturater. 

Om jag har förhöjda värden – vad gör jag? 

Eftersom orsakerna till förhöjda värden kan variera är det nödvändigt att konsultera din läkare. 

ASAT – nivån är under normala omständigheter låg 

Nivån av ASAT i blodet är under normala omständigheter låg. När kroppsvävnad eller ett organ som hjärta eller lever är sjukt eller skadat släpps ytterligare ASAT ut i blodomloppet. Mängden ASAT i blodet är direkt relaterad till omfattningen av vävnadsskada. 

Efter allvarliga skador stiger ASAT-nivåerna i 6 till 10 timmar och förblir hög under cirka 4 dagar. 

ASAT-test 

ASAT-testet kan göras samtidigt som ett test för alaninaminotransferas (ALAT). 

Förhållandet mellan ASAT och ALAT kan hjälpa till att avgöra om levern eller något annat organ har skadats samt huruvida alkoholmissbruk har varit en orsak till leverskadan. 

Varför behöver man analysera provet? 

ASAT-testet görs för att kontrollera leverns tillstånd och om den har skadats. Med hjälp av testet är det möjligt att identifiera leversjukdomar, speciellt hepatit och cirros. Leversjukdomar kan ge symtom som smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar och ibland gulsot. Testet kan också göras för att kontrollera om behandling av leversjukdom är framgångsrik. 

Andra syften kan vara att ta reda på om gulsot orsakades av en blodsjukdom eller leversjukdom eller hålla koll på effekterna av kolesterolsänkande läkemedel och andra läkemedel som kan skada levern. 

Om jag har ett högt värde – vad kan det bero på? 

  • Leverskada av sjukdomar som hepatit eller cirros. 
  • Många läkemedel, såsom statiner, antibiotika, kemoterapi, aspirin, narkotika och barbiturater. 
  • Höga doser av vitamin A. 
  • Njur- eller lungskador. 
  • Vissa typer av cancer. 
  • Intag av vissa örter och naturliga produkter, såsom echinacea och valeriana. 
  • Skada på en muskel. 
  • En nyligen genomgången kirurgisk behandling. 

Om jag har förhöjda värden – vad gör jag? 

Eftersom orsakerna till förhöjda värden kan variera är det nödvändigt att konsultera din läkare. 

Källor:

Artikeln är publicerad i samarbete med www.werlabs.se

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!